Den 1 januari blev den första dagen på året ursprungligen hos romarna år 153 f.Kr. I Sverige-Finland flyttades årets början till början av januari 1559, då räkenskapsårets början fastställdes som den 1 januari. Nyårsdagen är också en kyrklig högtid.

Trettondagen firas till minne av de tre vise männens besök hos Jesusbarnet. Det är en kyrklig högtid. I Finland firas trettondagen också som slutet på julsäsongen.

Böndagar har firats i Finland sedan 1676, och antalet böndagar var tidigare fyra per år. År 2008 infördes ett system med två årliga böndagar. Böndagen i januari kallas för böndagen för kristen enhet. Republikens president ger årligen ett plakat om böndagarna. Presidenten beslutar i början av sin mandatperiod om han eller hon fortsätter denna tradition.

Ursprungligen inföll biskop Henriks minnesdag den 20 januari, men på 1600-talet etablerades den 19 januari som minnesdag. Den införs i kalendern bara när dagen faller på en söndag. Biskop Henrik tros ha kommit med kristendomen till Finland. Enligt legenden dödade bonden Lalli biskopen på isen på Kjulo träsk på 1150-talet.

Minnesdagen för förintelsens offer fick sin plats i kalendern år 2002. Den 27 januari 1945 var den dag när fångarna i koncentrationslägret Auschwitz befriades.

Kyndelsmässodagen firas den söndag som infaller mellan den 2 och den 8 februari. Om fastlagssöndagen råkar infalla samma dag flyttas kyndelsmässodagen till söndagen innan. Enligt medeltida tradition vigde de ljus som används i kyrkan denna söndag.

Johan Ludvig Runeberg (1804–1877) betraktas som Finlands nationalskald. Från 1929 fanns namnet Johan Ludvig i almanackan, och sedan 1950 har Runebergsdagen infallit på denna dag. Dagen fick en bild på finska flaggan år 1976.

Datumet för samernas nationaldag går tillbaka till 1917, då samerna i Norge och Sverige höll sitt första gemensamma möte i Trondheim. Dagen togs in i kalendern 2004. Dagen är samtidigt en av de officiella flaggdagarna för samerna.

Alla hjärtans dag har sina rötter i antikens Rom där man på våren ställde till med fruktbarhetsfesten lupercalia. I den kristna kyrkan firades vid samma tid martyren Valentinus, och en del av romerska sederna bevarades. I finska kalendrar finns alla hjärtans dag sedan 1996.

Fastlagssöndagen firas 7 veckor före påsk. Det finska namnet på fastlagen, laskiainen, har fått sitt namn antingen från att fastan inleddes, dvs. man sänkte i fastan, eller från att räknandet av fastedagar började. För finländare är pulkåkning den mest kända formen av fastlagsfirande. En gång i tiden försökte folk glida på så långt som möjligt i kälkbacken samtidigt som de ropade ”pitkiä pellavia” i hopp om en bra linskörd.

Fastlagstisdagen firas tisdagen efter fastlagssöndagen. Det är på fastlagstisdagen som den egentliga fastan inleds. I katolska länder ställer man till med karneval under fastlagen. Ordet karneval kommer från det latinska carne vale (”farväl till kött”), eftersom det var förbjudet att äta kött under fastan. Under fastlagen man i Finland smort kråset ”på lager” med tanke på den kommande fastan. De mest kända delikatesserna är ärtsoppa och fastlagsbullar.

Kalevaladagen togs med i almanackan år 1950, men den har firats i Finland redan på 1800-talet. Datumet den 28 februari hänvisar till datumet för förordet till den första upplagan av Kalevala år 1835. Kalevala, som sammanställdes av Elias Lönnrot, är Finlands nationalepos.

Enligt skottregeln i den gregorianska kalendern är vart fjärde år ett skottår. Ett undantag är emellertid de jämna århundraden, som är skottår bara om de är delbara med talet 400. Under skottåret läggs en extra dag till i slutet av februari. Tidigare benämndes den 24 februari skottdag, men sedan år 2000 har skottdagen infallit den 29 februari i Finland.

Kvinnodagen har funnits i kalendern sedan 1994, men fanns av misstag med också åren 1990 och 1991. Kvinnodagen uppkom ungefär samtidigt som mors dag, dvs. på 1910-talet. Medan mors dag tidigare ansågs vara en borgerlig fest har kvinnodagen i högre grad varit en dag som vänsteranhängare har firat. I dag är kvinnodagen en festdag för alla kvinnor.

Minna Canth-dagen har funnits med i finska kalendrar sedan 2007. Canth (1844–1897) var Finlands första framstående kvinnliga författare och den första finskspråkiga tidningskvinnan. I sina verk och skrifter lyfte Minna Canth fram sociala missförhållanden och förespråkade i synnerhet kvinnors utbildning, nykterhetsidealet och en förbättring av de fattigas ställning.

Vid vårdagjämningen rör sig solen från den södra till den norra himmelshalvan. Vid jämningen skiner solen vinkelrätt från ovanför ekvatorn. Dagen och natten är då ungefär lika långa överallt i världen.

Marie bebådelsedag har fått sin innebörd av ärkeängeln Gabriels besök hos jungfru Maria. Ängeln berättade för Maria om Jesu kommande födelse. Dagen firas nio månader före juldagen. Om den 22–28 mars sammanfaller med palmsöndagen eller påskdagen firas Marie bebådelsedag söndagen före palmsöndagen. Fram till 1954 firades Marie bebådelsedag alltid den 25 mars.

Finland har haft en separat sommartid sedan 1981. Sommartiden börjar alltid den sista söndagen i mars och slutar den sista söndagen i oktober inom hela EU. Fram till 1995 slutade sommartiden redan den sista söndagen i september hos oss. Klockan tre på söndagsmorgonen flyttas klockorna framåt med en timme, till klockan fyra. Avsikten har varit att slopa sommartiden inom hela EU, men behandlingen av ärendet har dröjt.

Palmsöndagen firas en vecka före påsk. Dagen är tillägnad minnet av Jesu ankomst till Jerusalem, då folket lade ut palmkvistar på vägen. I Finland ersätts palmbladen av dekorerade videkvistar. I den östfinska traditionen har man med videkvistar önskat välsignelse för nästa år.

Långfredagen infaller fredagen före påskdagen. Dagen firas till minne av Jesu korsfästelse och död och är en kyrklig högtid.

Påskdagen firas till minne av Jesu uppståndelse. Tidpunkten för påsken beräknas enligt den gamla regeln, enligt vilken påsken nästan alltid infaller den första söndagen efter den första fullmånen efter den 21 mars (i praktiken mellan den 22 mars och den 25 april). Påskdagen är en kyrklig högtid.

Annandag påsk firas måndagen efter påskdagen. Det är en kyrklig högtid. Den kristna innebörden av annandag påsk är att Jesus uppenbarade sig för lärjungarna. Fram till 1773 ingick även tredjedag och fjärdedag påsk i den finska kalendern.

Romernas internationella dag togs med i almanackan år 2014. Den firas detta datum för att den första internationella romska kongressen hölls i London den 8 april 1971, där även den romska flaggan antogs. Till och med kalenderår 2024 användes namnet romernas nationaldag.

Mikael Agricola-dagen har varit med i almanackan sedan 1960. Agricola är känd som det finska skriftspråkets fader och reformatorn för Finland. Mikael Agricola är också en viktig person med tanke på den finska almanackan, eftersom hans Bönebok, som utgavs 1544, innehåller den första finskspråkiga kalendern.

Nationella veterandagen har varit med i almanackan sedan 1988. Dagen firas till minne av att Lapplandskriget tog slut den 27 april 1945. På veterandagen minns vi veteranerna från våra krig. För att hedra veterandagen ordnas ett nationellt huvudevenemang på varierande ort. Huvudevenemanget sänds också i tv.

Abbedissan Valburgis minnesdag sammanföll i Finland ursprungligen med firandet av vårens ankomst. Senare har det blivit studenternas och arbetarnas festdag. Valborgsfirandet börjar ofta redan på valborgsmässoafton.

Europadagen har varit med i almanackan sedan 2011. Datumet den 9 maj hänvisar till år 1950, då Frankrikes utrikesminister Robert Schuman föreslog att en europeisk kol- och stålgemenskap skulle inrättas. Finland anslöt sig till Europeiska unionen i början av 1995 tillsammans med Sverige och Österrike.

Johan Vilhelm Snellman (1806–1881) var en filosof, statsman och tidningsman som påverkade utvecklingen av det finska språket, nationen och staten på många sätt. Redan på 1920-talet rekommenderades flaggning på Snellmansdagen. Dagen ingick i listan över vedertagna flaggdagar redan i 1952 års almanacka. Dagen firas som Snellmans födelsedag.

Mors dag har firats i Finland sedan 1910-talet, och den har funnits med i kalendern sedan 1947. Morsdagstraditionerna inkluderar frukost på sängen, blommor och gåvor samt eventuellt kort som barnen pysslat. Framlidna mödrar kan bli ihågkomna genom att besöka kyrkogården.

Kristi himmelsfärdsdag infaller den 39:e dagen efter påsk (i praktiken 30.4–3.6). Den firas till minnet av att Jesus uppsteg till himlen. Det är en kyrklig högtid. Mellan 1973 och 1991 kallades Kristi himmelsfärdsdag, helatorstai på finska, för Kristuksen taivaaseenastumispäivä i almanackan och firades fem dagar tidigare, på en lördag. Tanken var att möjliggöra en full, fem dagars arbetsvecka. Från 1992 har Kristi himmelsfärdsdag återigen firats på sin traditionella plats på torsdagen.

Pingstdagen infaller den sjunde söndagen efter påsk. Pingsten firas till minnet av den Helige Andes utgjutande över lärjungarna. Pingsten betraktas också som kyrkans födelsedag, eftersom de första kristna dopen förrättades på den första pingstdagen enligt Bibeln.

På de stupades dag hedras alla de som har dött i krig som har drabbat Finlands territorium och finländarna, eller till exempel i fredsbevarande operationer. Dessutom hedras alla de som har dött under och efter strider, såsom avrättade och dem som dött på fångläger. Fram till 1994 hissades flaggan på halv stång under en del av dagen som ett tecken på sorg. I dag flyger flaggorna på de stupades minnesdag precis som på andra flaggdagar.

Treenighetssöndagen infaller en vecka efter pingst. Dagen började firas på 1100-talet i England. I helgdagens budskap sammanfattas kyrkans lära om Guds treenighet.

Dagen för försvarets fanfest firas på marskalk C.G.E. Mannerheims födelsedag. För att hedra dagen ordnas en parad årligen på varierande ort. Om det självständiga Finland fyller jämna år eller år som slutar på siffran fem, hålls paraden i Helsingfors.

Sommarsolståndet innebär att solen är längst bort på det norra halvklotet. Den lyser då direkt på den norra, dvs. kräftans vändkrets. Då är dagen som längst i Finland. Sommarsolståndet markerar början på den astronomiska sommaren, som fortsätter fram till höstdagjämningen.

Fram till 1954 firades midsommardagen alltid den 24 juni. Dagen är även Finlands flaggas dag. Flaggan hissas redan på midsommarafton klockan 18.00, och den får vara hissad genom den ljusa natten ända fram till klockan 21.00 på midsommardagen. I kristet avseende firas midsommaren till minne av Johannes Döparens födelse. Midsommardagen är en kyrklig högtid. Midsommarafton, dvs. fredagen före midsommardagen, är en betald ledig dag för en stor del av befolkningen.

Apostladagen infaller den sjätte söndagen efter pingst. Bakom den ligger minnesdagen för apostlarna Petrus och Paulus martyrdöd den 29 juni, som firades redan under medeltiden. I Finland slopades dagen i den stora kalenderreformen 1772. Numera syns minnesdagen den 29 juni i kalendern fortfarande som Peters namnsdag. På den nuvarande apostladagen i kalendern, som alltså infaller den sjätte söndagen efter pingst, minns Finlands lutherska kyrka även andra apostlar än Petrus och Paulus.

Eino Leino-dagen är en vedertagen flaggdag som har varit med i finska kalendrar sedan 1998. Poeten Eino Leino föddes denna dag år 1878.

Enligt legenden flydde sju kristna ynglingar från kejsar Decius förföljelser till en grotta där de somnade och sov i nästan 200 år. Sjusovardagen har funnits i finskspråkiga kalendrar sedan 1705. Dagens nuvarande namn, unikeonpäivä, togs med i almanackan år 1929. Idag är sjusovardagen mest känd för att Nådendals stad utser rikets officiella sjusovare, som slängs i vattnet.

Kristi förklarings dag infaller den åttonde söndagen efter pingst. Dagen har fått sin innebörd från det tillfälle då Jesus enligt evangeliet upplystes inför tre lärjungar.

Finska naturens dag kom med i almanackan år 2020 och har varit flaggdag sedan 2023. Dagen firas i naturen, där man njuter av naturens gåvor.

Företagardagen har funnits i almanackan sedan 2010. Dagen har firats i Finland sedan 1990-talet. På företagardagen anordnas företagarfostran och företagsbesök på läroanstalter. Även föreläsningar, evenemang och festligheter med företagartema är en del av dagens program.

Vid tidpunkten för höstdagjämningen flyttar solen sig från den norra till den södra sidan av ekvatorn. Nätterna blir längre än dagarna. Den astronomiska hösten börjar vid höstdagjämningen och fortsätter fram till vintersolståndet.

Fram till år 1772 inföll mickelsmäss alltid den 29 september, som fortfarande är Mikaels namnsdag. Dagen är tillägnad ärkeängeln Mikael och alla änglarna.

Miina Sillanpää-dagen kom med i kalendern år 2023. Sillanpää (1866–1952) var en politiker, samhällspåverkare och den första kvinnliga ministern i Finland. Den 1 oktober 1906 trädde en ny vallag och lantdagsordning i kraft. Genom vallagen infördes allmän och lika rösträtt i Finland.

Aleksis Kivi-dagen är födelsedagen för vår nationalförfattare Aleksis Kivi (1834–1872). Kivis verk omfattar dikter, pjäser och romaner. Sju bröder (1870), som ursprungligen utgavs som fyra separata häften, har uppnått status som nationalroman i Finland.

FN-dagen har funnits med i kalendern sedan 1968. År 1987 lades en flaggbild till på FN-dagen. Datumet hänvisar till grundandet av Förenta nationerna år 1945. Det är en del av den internationella FN-veckan, som firas 20–26 oktober.

På FN-dagen den 24 oktober firas också böndagen för fred, mänskliga rättigheter och internationellt ansvar. Böndagar har firats i Finland sedan 1676, och antalet böndagar var tidigare fyra per år. År 2008 infördes ett system med två årliga böndagar. Republikens president ger årligen ett plakat om böndagarna. Presidenten beslutar i början av sin mandatperiod om han eller hon fortsätter denna tradition.

Klockan 4.00 den sista söndagen i oktober återgår vi till normaltid. Klockorna flyttas en timme bakåt. Avskaffandet av en separat sommartid har diskuterats länge. Riksdagen fick ett medborgarinitiativ om frågan redan år 2017, och ärendet gick snabbt vidare till EU-nivå. Europeiska kommissionen planerade ursprungligen att avskaffa sommartiden år 2019, men detta har försenats. Tills vidare fortsätter vi som vi gjort sedan 1981: sommartiden börjar alltid den sista söndagen i mars och slutar den sista söndagen i oktober.

Alla helgons dag infaller lördagen mellan den 31 oktober och 6 november. Fram till 1772 firades dagen som en fast helgdag den 1 november. Dagen förenar två gamla kyrkliga fester, nämligen alla martyrers minnesdag och alla troende avlidnas minnesdag. Ursprungligen var martyrernas dag den 1 november och alla troende avlidnas minnesdag den 2 november. Alla helgons dag är en kyrklig högtid.

Reformationsdagen firas den 22:a söndagen efter pingst. Då talar man i kyrkorna om reformationen på 1500-talet. Dagen kom med i almanackan första gången år 2001.

Svenska dagen har firats hos oss sedan 1908 på initiativ av Svenska folkpartiet. Dagen kom med i almanackan år 1979, och har sedan dess också varit en flaggdag. Den 6 november är dagen Gustav II Adolf dog år 1632. Syftet med dagen är att lyfta fram den långvariga kopplingen mellan Finland och Sverige och att stärka sammanhållningen bland den finlandssvenska befolkningen. Samtidigt firas också svenskans status som det andra nationalspråket i vårt land.

Fars dag kom med i almanackan år 1987 som en vedertagen flaggdag. Sedan 2019 har dagen varit en officiell flaggdag som nämns i flaggningsförordningen. Fars dag firas med familjen och besök hos mor- och farfäder. Dagens traditioner omfattar också en läcker frukost och farsdagskort som barnen pysslat.

Uppbrottets söndag är kyrkoårets nästsista söndag och infaller två veckor före första advent. Då betonas det andliga vakandet och väntan på Kristi återkomst i kyrkan.

Barnkonventionens dag har funnits i finländska kalendrar som en flaggdag sedan år 2020. Dagen firas eftersom FN:s konvention om barnets rättigheter antogs den 20 november 1989. Konventionen om barnets rättigheter är den människorättskonvention som ratificeras i flest länder i världen.

Domsöndagen är kyrkoårets sista söndag, dvs. söndagen före första advent. Domsöndagens texter behandlar då den yttersta domen.

Söndagen mellan den 27 november och 3 december. Den evangelisk-lutherska kyrkans kyrkoår börjar den första söndagen i advent. I kyrkorna minns man hur Jesus red in i Jerusalem. Vid första advent börjar många även vänta på julen.

Söndagen mellan den 4 och 10 december.

Självständighetsdagen är en helgdag i Finland och har varit en betald ledig dag för en stor del av befolkningen sedan 1929. Riksdagen antog Finlands självständighetsförklaring den 6 december 1917, men det dröjde till november 1919 tills ett beslut fattades att just den 6 december skulle firas som årsdagen av Finlands självständighetsförklaring.

Sibeliusdagen har varit med i almanackan sedan 2011. Dagen är mästerkompositören Jean Sibelius (1865–1957) födelsedag. Sibelius genombrottsverk som kompositör är Kullervo-symfonin, som fick sitt uruppförande år 1892. Andra kända verk av Sibelius är Finlandia, Kareliasviten och sju symfonier.

Söndagen mellan den 11 och 17 december.

Söndagen mellan den 18 och 24 december.

Vintersolståndet innebär att solen skiner vinkelrätt mot den södra, dvs. stenbockens vändkrets. Det norra halvklotet är lutat bort från solen, och i Finland är dagen som kortast. Från vintersolståndet börjar den astronomiska vintern, som fortsätter fram till vårdagjämningen.

Juldagen firas till minne av Jesu födelse. Det är en kyrklig högtid och en allmän betald ledig dag. Julafton är också en betald ledig dag för en stor del av befolkningen.

Annandag jul firas till minnet av Stefanos, den förste martyren. Det är en kyrklig högtid och en allmän betald ledig dag. Dagen kallas också för stefanidagen.

Aposteln Johannes dag anges i kalendern endast när den infaller på en söndag. Före 1772 års helgdagsreform var aposteln Johannes dag tredjedag jul och alltid en kyrklig högtid. Aposteln Johannes anses ha skrivit Johannesevangeliet.

Menlösa barns dag firas till minnet av de barn i Betlehem som Herodes enligt den bibliska berättelsen lät mörda i sitt försök att döda den nyfödde Jesus. Dagen är en kyrklig högtid när den infaller på en söndag. Före 1772 års helgdagsreform var menlösa barns dag fjärdedag jul och alltid en kyrklig högtid.