Den viktigaste publikation som Almanacksbyrån ger ut är den traditionella Universitetetsalmanackan. Den utkom första gången år 1608 (på svenska). Fram till 1995 hette den enbart Almanacka.
Universitetsalmanackan ges numera ut på svenska och på finska (Yliopiston almanakka). Den välbekanta fickalmanackan utkommer på båda språken medan A4-versionen ges ut bara på finska. För närvarande är det Ajasto Paperproducts Oy som är förläggare.
Dessa almanackor finns till salu i de flesta bokhandlar, i andra butiker och i webbutiker.
Universitetsalmanackan innehåller:
- En kalenderdel med högtider, finländska namnsdagar, de kyrkliga högtidernas bibeltexter, månfaser, planeternas rörelser och vilken tid solen går upp och ner i Helsingfors, Jyväskylä, Uleåborg, Sodankylä och Utsjoki.
- Övrig astronomiskt material, som information om sol- och månförmörkelser, månens ställning och månens upp- och nedgång i Helsingfors, Uleåborg och Utsjoki, när solen står i söder i Helsingfors, solens rörelse i djurkretsen, den borgerliga skymningen och mörkrets längd, datum för sommarnattssol och vinterdag utan sol, planeternas upp- och nedgång i Helsingfors, Uleåborg och Utsjoki, uppgifter om solsystemets kroppar, planeter och dvärgplaneter, de ljusstarkaste stjärnorna, de mest kända meteorskurarna och planeternas synlighet.
- Meteorologiska tabeller med information om bl.a. tidigare års medeltemperaturer och medelnederbörd, om medeltemperaturen vid havsytan och i sjöarnas ytvatten samt snödjupet i genomsnitt på olika orter.
- Den ortodoxa kyrans högtider och märkesdagarna i de judiska och islamiska kalendrarna
- Flaggdagar i Finland och uppgifter om viktiga kalenderdagar några år framåt
- En förteckning över årets marknader och torgdagar i Finland
- Uppgifter om de mest populära förnamnen som gavs under föregående år, en alfabetisk namnsdagsförteckning och en aktuell temaartikel.
- Instruktioner för hur man ska agera i farosituationer
Almanackan i historisk belysning
Den finländska almanackan har sina rötter i Tyskland, där boktryckarkonsten utvecklades på 1400-talet. Den äldsta almanacka som man känner till trycktes år 1448 av Gutenberg. Med almanacka avses en kalender som är gjord för ett visst år och som innhåller uppgifter om himlakropparnas rörelser, som t.ex. när solen och månen stiger och sjunker. En almanacka innehåller också andra aktuella uppgifter.
I Missale Aboense, en mässbok som trycktes 1488 för Åbo stift, fanns en helgonkalender som var gjord för finländska förhållanden. Också i Mikael Agricolas bönebok Rukouskirja från 1544 fanns en kalendariedel som anger när solen gick upp och ner och hur långa dagarna var. Dessa kalendrar var dock inte gjorda för något enskilt år.
Egentliga almanackor som är anpassade för Finland har getts ut sedan 1600-talet. Det är traditionellt finländska astronomer och matematikprofessorer som har stått för innehållet i almanackorna.
1608 Sigfridus Aronus Forsius almanacka var den första finländska almanackan. Den kom ut på svenska i Stockholm. Astronomen Forsius, som var född i Helsingfors, fick tack vare ett privilegium utfärdat av kungen rätt att ge ut almanackor i svenska riket. Under åren 1607–1623 gav han ut 12 almanackor. De var de första almanackorna som gjordes för Sverige-Finland.
1650 Nästan 30 år efter Forsius sista almanacka utkom följande almanacka i Finland. Efter detta utkom almanackor i vårt land så gott som varje år.
1705 Laurentius Tammelins Almanach eller Ajan-Lucu utkom i Åbo som den första finska almanackan. Tammelin gav ut kalendrar 1700–1725. Från år 1713, i samband med stora ofreden, upphörde utgivningen för tre år. Åren 1717–1725 gavs enbart svenskspråkiga almanackor ut.
1726 Nicolaus Hasselbom började sammanställa de finskspråkiga almanackorna. Under åren 1729–1730 gavs almanackorna undantagsvis ut av den svenska fysikern Andreas Celsius.
1749–1809 Kungliga vetenskapsakademin i Sverige hade ensamrätt att ge ut almanackor. De finska almanackorna trycktes i Sverige.
1810 Kejserliga Akademien i Åbo fick ensamrätt att ge ut almanackor på svenska och finska i storfurstendömet Finland.
1811 Kejserliga Akademien i Åbo gav ut den första Statskalendern. Kalendern kom först ut på svenska, men från år 1869 också på finska.
1828 Privilegiet att ge ut almanackan gavs efter Åbo brand till Helsingfors universitet (Kejserliga Alexandersuniversitetet i Finland). Helsingfors universitet hyrde ut privilegiet till olika boktryckerier och utbudet av almanackor blev mera mångsidigt. Från år 1888 innehade Weilin+Göös almanacksprivilegiet under nära hundra år.
1917 Finland blev självständigt. Almanacksprivilegiet kvarstod vid Helsingfors universitet.
1995 Finland gick med i EU. Almanacksprivilegiet upphörde.
1996 Den hävdvunna Almanacka blev Universitetets almanacka. Universitetets namnsdagsalmanacka utkom för första gången.
Tilläggsinformation:
Heikki Oja, Aikakirja 2013. Yliopiston almanakkatoimisto 2013.
