logo sv

Blogi

En hyllning till ljuset under den mörkaste tiden på året

Luciadagen den 13 december är inte officiellt markerad i den finska kalendern. Dagen är ändå en flitigt firad tradition i Finland, inte bara inom den finlandssvenska kulturen utan även bland andra i landet. I den finska namnsdagskalendern anges för dagen namnet Seija, och i den finlandssvenska kalendern står det Lucia. Namnet Lucia är ett kvinnonamn av latinskt ursprung vilket betyder ljus (lat. lux). Namnet är ursprungligen den kvinnliga motsvarigheten till det romerska mansnamnet Lucius.

I kristna länder blev namnet känt genom Lucias martyrdöd på Sicilien. Martyrens minnesdag firas på Luciadagen. Under 1300-talet infördes Sankta Lucia i den katolska kyrkans helgonkalender. I den ortodoxa kyrkan hyllas hon som den Heliga jungfrumartyren Lucia från Syrakusa. Sankta Lucia är skyddshelgonet för synskadade.

Lucia Helsingin tuomiokirkon portailla. Kuva: Folkhälsan.Lucia på trappan av Helsingfors domkyrka. Bild: Folkhäsan.

Romerska adelsfamiljens kristna dotter

Det råder ingen tvekan om att Lucia var en historisk person. Hon levde sannolikt mellan åren 283-304 under den romerske kejsaren Diocletianus tid av kristnas förföljelse. 

Lucia föddes i Syrakusa på Sicilien till en rik romersk adelsfamilj. Lucias far dog när hon var barn, och hennes mor Eutychia insjuknade i rödsot, dysenteri, vilket under den tiden vanligtvis ledde till döden. Då moderns sjukdom fortskred och gjorde henne allt svagare, sökte Lucia efter sätt att bota sjukdomen.

Enligt sägnen hade dottern Lucia hört att flera människor blivit botade från olika besvär och sjukdomar då de bett vid Sankta Agatas reliker i Catania. Hon reste med sin mor till Catania för att be vid helgonets grav, och som följd av detta upplevde Eutychia en mirakulöst helande. Lucia fick då ett andligt uppvaknande, konverterade till kristendomen och lovade i hemlighet att följa Sankta Agata och förbli jungfru. Detta löfte gjorde hon trots att det var ett allvarligt brott att konvertera till kristendom i romarriket.

Pyhä Lucia ja hänen äitinsä Pyhän Agathan pyhäinjäännösten äärellä. Giovanni di Bartolommeo Cristiani, 1300-luvun loppu / The Metropolitan Museum of Art.Heliga Lucia och hennes mor vid Heliga Agathas reliker. Giovanni di Bartolommeo Cristiani, 1300-talets slut / The Metropolitan Museum of Art.

Den bittra fästmannens hämnd

Då Lucia konverterade till kristendomen var hon förlovad med en ung man av adlig börd, vilken blivit lovad en generös hemgift genom äktenskapet. Lucia bröt förlovningen då hon ville förbli oskuld och tjäna Gud. Hon fick sin hemgift, sålde all mark och juveler och delade ut hela sin egendom till fattiga, föräldralösa och änkor. Fästmannen, som lämnades utan hemgift, blev rasande och drog slutsatsen att Lucia var kristen. Han anmälde Lucia som kristen för myndigheterna, vilka grep henne.

Under rättegången ombads Lucia att offra till de romerska gudarna, men eftersom hon var en troende kristen gjorde hon uppror och vägrade. Som straff för rebellerandet bestämde guvernören att skicka Lucia till en bordell för att utnyttjas som prostituerad, men Lucia gick inte med på detta. Enligt legenden ingrep då den Heliga Anden och gjorde Lucia så tung att det var omöjligt att föra henne till bordellen. Då detta straff misslyckades beslöt man att bränna Lucia på bål. Innan hon skulle brännas översköljdes hon med kokande olja. Inte ens det kunde skada Lucia, som var fylld av den Heliga Anden. Till slut dödades hon genom att avrättas med ett svärd.

Klarögda Lucia

Namnet Lucia i sig självt representerar ljus, och i flera berättelser omnämns även hennes ovanligt vackra, klara och lysande ögon. Enligt en legend antastade en förälskad icke-kristen friare den unga Lucia speciellt för hennes vackra ögon. Lucia avvärjde upprepade gånger den förälskade mannen, men då inget verkade hjälpa, rev hon ut ögonen och skickade dem till friaren. Han blev chockad av detta, och som följd konverterade han till kristendomen. Gud gav dock Lucia ett par ännu skönare ögon än tidigare

I Sverige är det tradition att bjuda på saffransbullar (lussebullar) på luciadagen. Användningen av saffran kan förklaras med att under medeltiden behandlades infekterade och rinnande ögon med saffran.

Pyhä Lucia. Francesco Zaganelli, 1600-luvun alkupuoli / The Metropolitan Museum of ArtHeliga Lucia. Francesco Zaganelli, 1600-talets början / The Metropolitan Museum of Art.

Nordiska traditioner

De tidigaste omnämnandena av Sankta Lucia förekommer i historiska skrifter omkring hundra år efter hennes död. Lucia dyrkades således som helgon på Sicilien redan på 400-talet, först i hemtrakten och sedan i Rom, Neapel och senare i hela den kristna världen. Sankta Lucia är skyddshelgonet för staden Syrakusa. Till Norden kom medvetandet om helgonet Lucia på 1000-talet med kristendomen, och i Finland var Luciakulten känd senast i början av 1300-talet.

I Norden ses Lucia som en ljusbärare under årets mörkaste tid. Traditionerna och riterna kring luciafirandet utvecklades gradvis. Under 1700-talet uppträdde lucior i prästgårdar och herrgårdar i Sverige som förmedlare av julglädje. Denna tradition spred sig sedan till skolor och föreningar runt om i Sverige, och nådde småningom också de svenskspråkiga områdena i Finland.

År 1898 skall en Lucia ha funnits vid Svenska fruntimmerskolan i Åbo. Vid Vörå Folkhögskola valdes en Lucia år 1913, och på Högvalla husmodersskola fanns seden med Lucia sedan år 1919. Tidigare i Sverige och Finland förekom även stjärngossar i samband med luciafirandet. Enligt den svenska förebilden anordnades ett luciatåg första gången år 1930 i Helsingfors, där man förutom Lucia även såg tomtar, stjärngossar och ryttare. I Danmark och Norge finns också folktraditioner kring luciafirandet.

Enligt den svenska och finska traditionen är luciorna klädda i vita kläder, rött bälte och ljuskrona, hållande ett ljus i handen. Ljuskronan symboliserar helgonglorian, det röda bältet hänvisar till martyrskap och det blod Lucia utspillde, den vita klädseln symboliserar oskuld.

Den nordiska luciatraditionen är väsentligt kopplad till en italiensk sång kallad “Sankta Lucia”, komponerad i början av 1800-talet till en sjömansvisa. De ursprungliga italienska orden är alltså inte relaterade till firandet av luciadagen, utan beskriver den vackra havsutsikten vid Santa Lucia, en stadsdel i Neapel.

Kierteisiä sahramipullia (lussebullar) syödään Lucian päivänä etenkin Ruotsissa.Speciellt i Sverige äter man lussebullar på Luciadagen. Bild: Adobe Stock.

Hela Finlands Lucia

Sedan år 1949 har hela Finlands gemensamma Lucia valts på initiativet av Folkhälsan. Valet av Lucia på riksnivå anordnas numera i samarbete med tidningen Hufvudstadsbladet och Yle. Lucia väljs genom en folkomröstning, i vilken ingår en välgörenhetsinsamling. Intäkterna från insamlingen stöder barnfamiljer, vilka har det svårt i vardagen. År 2021 genererade insamlingen 174 700 euro. Finlands Lucia är insamlingens beskyddare.

Under luciakampanjen säljs också luciamärken, vars intäkter används till lokala barn- och ungdomsverksamheter. Den traditionella Luciamarknaden genererar också välgörenhetsmedel.

Vuoden 2022 Lucia-merkkejä. Kuva: Folkhälsan.Lucia-märken för år 2022. Bild: Folkhälsan.

Som förebild är helgonet Lucia en ljusbärare och hjälpare som hade stor medkänsla för människor vilka hade det svårt och levde i misär. Dagens luciakandidater i Finland förväntas också ha empati och förmåga att bemöta människor i olika åldrar, också de som lever i svåra livssituationer. Luciakandidaterna skall förutom detta prata svenska och sjunga bra. Traditionsenligt gör Finlands Lucia med luciakören omkring 100 besök på sjukhus, äldreboenden, daghem och företag, samt deltar i olika evenemang från början av december till början av januari.

Den nya Lucian kröns i Helsingfors domkyrka den 13 december 2022 klockan 17. Kröningsceremonin direktsänds i tv och på Yle Arenan. Efter kröningen uppträder Lucia på domkyrkans trappa. Efter ett två års uppehåll förorsakat av koronapandemin kör luciakortegen igen i år genom Helsingfors centrum.

Runt om i landets olika städer och skolor väljs också egna lucior samt anordnas luciatåg. Som en ny tradition väljs på en del orter även en Lucia-mommo.

Skribenten är projektledare för Universitetets almanacksbyrå.

Login Form