logo sv

Julkaisut | Publikationer | Publications

Veikka ökar, Linda minskar

De mest populära förnamnen bland nyfödda finländare presenteras i år igen i Universitetets namnsdagsalmanacka, som nyss kommit ut. Bland de 100 namnen i topp givna åt finska barn under år 1998 är Veikka det som klättrat upp brantast, medan Linda rasat ned snabbast. Båda har flyttat cirka 40 steg på frekvensskalan från året innan.

Befolkningsregistercentralen publicerar numera redan på vintern förhandsuppgifter om det gångna årets favoritnamn; noggranna listor kommer allmänheten till kännedom på hösten i Helsingfors universitets namnsdagsalmanacka.

De senaste utgåvan av Universitetets namnsdagsalmanacka ligger nu på disken i butiker och kiosker. Den här gången pryds almanackans pärm av ett blomsterfoto taget av universitetets kansler Risto Ihamuotila. Han är känd och erkänd också som naturfotograf.

Toppnamnen Laura och Aleksi

I täten bland flicknamnen som de finskspråkiga valt finns fortfarande Laura, där stod hon också föregående år. På andra plats kommer Jenna, och tredje platsen intas av Emma, som för ett år sedan låg på nionde plats.

Av pojknamnen har Aleksi återtagit tätplatsen. Ville är god tvåa och Teemu trea. Fjolårets segrare Niko är numera fyra.

Ser man på listorna över de hundra mest omtyckta namnen och fäster sig vid hur snabbt de ökat i frekvens, märker man att det av flicknamnen är Ronja, Siiri, Helmi, Maija, Katja och Kiia som klättrat hurtigast. Alla har avancerat minst 20 pinnhål. Bland pojknamnen har förutom Veikka också Kristian, Aapo, Jami och Veeti gjort lika snabba kliv.

De nya namnen i kalendern för 2000

Av de nyssnämnda snabbklättrarna hör Ronja, Kiia och Jami till dem som - tillsammans med 27 andra namn - debuterar i almanackan år 2000. Helsingfors universitet beslöt för ett år sedan att namnlängden ska kompletteras inför millennieskiftet, och så har nu skett. De nya namnen ingår i alla kalendrar och almanackor.

Professor Eero Kiviniemi, som har hand om den finska namnlängden, konstaterar att en klar trend nu är den, att också de gamla, traditionella finska namnen upplever en uppgång. "Många av de namn som nu ökar i popularitet var omtyckta också i början av 1900-talet, men de föll nästan helt i glömska däremellan", påpekar han. "Men nu får således en hel del flickor och pojkar igen hederliga finska namn."

Finnarna bär omkring 35 000 olika förnamn

Professor Eero Kiviniemi har för Universitetets namnsdagsalmanacka utarbetat en översikt över förnamnsskickets utveckling på 1900-talet. Till de stora linjerna hör att bruket av ett förnamn har fått ge vika för flernamnssystemet, att förrådet av förnamn har förfinskats och att dubbelnamnen dykt upp. De två förstnämnda trenderna kunde man de facto se redan på 1800-talet. Förfinskningen nådde sin kulmen i början av 1900-talet; numera är det snarast så att det är de främmande namnen eller främmande formerna som favoriseras.

Sammanlagt har den finskspråkiga befolkningen i vårt land tagit i bruk omkring 35 000 olika förnamn eller namnformer, berättar Kiviniemi. De flesta av dem är ovanliga eller unika. Trots att det i den finska almanackan nu ingår "bara" 781 namn, bärs just de av flertalet finnar.

Emma och Emil i topp bland finlandssvenskarna

I Universitetets namnsdagsalmanacka listas också finlandssvenskarnas favoritnamn. På spinnsidan ligger Emma och Ida fortfarande i täten, medan Anna klivit upp till tredje plats.

På svärdssidan möter en ny favorit, i och med att Emil avancerat från tredje till första plats. Fjolårets popnamn Anton är nu tvåa, medan Alexander ligger trea.

Snabbklättrare bland de namn som finlandssvenska föräldrar valt är Wilma, Nathalie och Melissa och bland pojknamnen Linus, Samuel och Marcus.

Den finlandssvenska namnlängden ses över av professor Marianne Blomqvist. Hon har för namnsdagsalmanackan skrivit en artikel om förnamnen i almanackan på 1800- och 1900-talen. Blomqvist konstaterar att det i almanackan i början av 1800-talet fanns omkring 270 mansnamn men endast 70 kvinnonamn, de flesta minnen från katolska kyrkans helgonlängder. Först med revideringen 1973 blev antalet mans- och kvinnonamn lika stort. I den senaste omarbetningen inför 2000 finns det rentav tio kvinnonamn mer än mansnamn (312 mot 302).

Av förnamnen i den finlandssvenska namnlängden för år 1810 finns endast 122 kvar, alla de övriga, dvs. närmare 500 namn, har tagits in senare.

Närmare information:

Universitetets almanacksbyrå, e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Login Form