logo sv

Julkaisut | Publikationer | Publications

Aktuellt

Psalmböckernas glömda kalendrar nu på webben

För en användare av den nutida psalmboken kan det komma som en överraskning, att det under gångna sekler i början av psalmboken alltid fanns en kalenderdel. Där kunde man i kyrkbänken sitta och stava sig till helgonens namn, om prästens predikan kändes alltför lång.

Psalmböckernas kalenderdelar har nu gjorts tillgängliga på webben på Helsingfors universitets almanacksbyrås sidor (http://almanakka.helsinki.fi). Där finns kalenderdelen från de första psalmböckerna i början av 1600-talet, ända till den sista psalmboken där en kalenderdel fanns med, år 1888.

Läs mer >>

Husdjuren har fått nya namnsdagskalendrar

Namnlängderna för våra husdjur har förnyats. Katterna, hundarna och hästarna har nu tidsenliga almanackor.

De ursprungliga längderna med djurnamn sammanställdes på 1990-talet av professor Marianne Blomqvist. Med utgångspunkt i dem har docent Minna Saarelma-Paukkala uppdaterat sina längder.

Blomqvist och Saarelma-Paukkala är bägge namnforskare knutna till Helsingfors universitet och svarar också för namnen i den traditionella svenska respektive finska personnamnsalmanackan.

Läs mer >>

Universitetsalmanackan överlevde kalenderstormen

Under förra våren fruktade man vid Helsingfors universitet ett tag att den traditionella folkalmanackan inte alls skulle kunna komma ut. Almanackans förläggare Ajasto Osakeyhtiö hade dykt ner i en djup skuldsanering, den nybyggda kalenderfabriken i Estland hade sökts i konkurs och avtalen för almanackan var helt öppna.

Senast almanackan inte hade kommit ut var på 1710-talet under stora ofreden, då ryska trupper hade besatt Finland och redan ryckte fram på den svenska sidan.

Man lyckades dock komma ut ur krisen. Under slutet av våren grundades på ruinerna av det gamla Ajasto med hjälp av en ny tysk ägare företaget Ajasto Paperproducts Oy, och efter segslitna förhandlingar uppnåddes i juni ett avtal också för Universitetsalmanackans del.

Läs mer >>

Nya kalendrar, nya namn

Kalendrar för år 2010 finns nu ute i handeln och i samtliga ingår en reviderad namnlängd. De nya namnen presenterades redan i fjol och nu kan alla ta del av dem i almanackorna.

Av de nya namn som tagits in i den finlandssvenska almanackan har av flicknamnen Minea, Tilde och Vanessa varit de populäraste, av pojknamnen Aron, Noah och Liam. Det visar den nyss utgivna Universitetsalmanackan som innehåller en lista över de 50-i-topp. Men i täten går inte de nya namnen, det är de etablerade som behåller ledningen: Emilia, Ida, Emma; Emil, Max och Oliver. Och främst bland dem än en gång Emil!

Läs mer >>

Helsingfors universitet bereder 50 000 finländare glädje

En mängd nya namnsdagar tas in i kalendern fr.o.m. 2010. Den finska almanackan utökas med 39 förnamn, den finlandssvenska med 21. Helsingfors universitet har också beslutat att i kalendern införa en ny märkesdag, nämligen företagardagen.

Bland de nya namnen hittar man både nytt och gammalt. Under senaste tid har många traditionella namn på nytt kommit på mode, och därför återintas i den finska almanackan namn som Fanni och Hilda, Frans och Hans, Luukas och Sebastian. I den finlandssvenska får Aron och Noah på nytt plats.

Läs mer >>

Universitetsalmanackan är årets mest sålda faktabok

Om den traditionella Universitetsalmanackan med sitt blågrå eller eller gula omslag räknades som en faktabok, skulle den varje år toppa försäljningsstatistiken med sin upplaga på över hundra tusen exemplar.

Finlands Förlagsförening gav förra vintern ut listan på de mest sålda faktaböckerna. Etta på listan var Otavas Sääpäiväkirja för 2007 med 97300 sålda exemplar och tvåa Guinness World Records 2007 från Sanoma Magazines som såldes i 57100 exemplar, något mer än den permanenta favoriten, Otavas Mitä-Missä-Milloin på tredje plats.

Finlands mest traditionsrika kalender, Universitetsalmanackan, överträffade alla bokfavoriterna i försäljningssiffror. Enligt almanackans förläggare Ajasto såldes kalendern för 2007 i klart fler än 120 000 exemplar.

Läs mer >>

När kan Meija och Meja fira namnsdag?

Barn ges allt oftare mer individualiserande namn

Då lilla Meija Eliina döptes, fanns det ännu ingen annan i hennes årsklass i Finland som fått hennes förstanamn. Det finska Meija hittar man nu i den växande grupp av finländska barn som bär ett ovanligt förnamn - och som följaktligen saknar sitt namn i almanackan. Den svenska formen lyder Meja och den var faktiskt känd redan på 1900-talet. En popartist i Sverige har de senaste fem åren bidragit till dess spridning.

"Förnamnen i de yngsta årsklasserna blir alltmer individualiserande", konstaterar professor Eero Kiviniemi, som svarar för den finska namnlängden vid Helsingfors universitet.

Numera föds det årligen omkring 50 000 barn i Finland. Av dem får rentav 2400 ett sådant namn som ingen annan har bland dem som föds samma år.

Läs mer >>

Annonserna piggade upp almanackan för hundra år sedan

Numera strömmar det reklam från alla håll. Annat var det för hundra år sedan. Då kunde det vara så, att de enda annonser man såg i stugorna på landsbygden var de som fanns i den till julen nyinköpta almanackan.

De finländska almanackornas historia går flera hundra år tillbaka i tiden och det fanns en tid då almanackan med sitt gula omslag nådde nästan varje hem.

Annonserna dök upp i den finländska almanackan i början av 1890-talet och stannade där i över åttio år. Dags-, vecko- och månadstidningar erövrade under 1900-talet almanackans position som annonsförmedlare och år 1975 förekom det för sista gången annonser i almanackan.

Läs mer >>

Helmi och Onni på nytt på modet

Frekvensen hos de rent finska förnamnen pekar nu uppåt

De finska namnforskarna är i dag glada, för de genuint finska förnamnen ser nu ut att komma tillbaka. Namn av främmande ursprung och i främmande form ökade betydligt framför allt i slutet av 1900-talet, men under de två senaste åren håller trenden på att vända.

Guldåldern för de rent finska namnen inföll i början av 1900-talet. Då fick en tredjedel av de finska barnen ett sådant namn, berättar professor Eero Kiviniemi i Universitetets namnsdagsalmanacka som nyss kommit ut. Senare minskade andelen genuint finska namn stegvis och mot slutet av 1900-talet var det bara ett av tio finska barn som fick ett purfinskt förnamn. Andelen finska pojknamnen har vuxit en aning redan under de två gångna åren, och nu kan man se en liten ökning också bland flicknamnen.

Läs mer >>

Minna Canth fick egen flaggdag

Helsingfors universitet har beslutat, att Minna Canths dag 19.3 från år 2007 införs som flaggdag i kalendern.

Framställan om den nya flaggdagen kom från inrikesministeriet, som redan i tre års tid har bestämt, att statens ämbetsverk och institutioner skall flagga den 19 mars för att hedra Minna Canths födelsedag och jämställdheten. Då flaggningen har fått ett positivt mottagande, föreslog inrikesministeriet åt Helsingfors universitets almanacksbyrå, att dagen skulle införas i kalendrarna.

Läs mer >>

Login Form