Namnsdagarna

Grattis på namnsdagen!

Namnsdagar har firats i Finland sedan 1700-talet. Det ordnas ofta kaffebjudningar för namnsdagsfirarna och de gratuleras med små gåvor och blommor. Finland har fyra officiella namnsdagskalendrar för olika befolkningsgrupper: en finsk, en finlandssvensk, en ortodox och en samisk.

Helsingfors universitet ansvarar för den finska och finlandssvenska namnlängden. De revideras numera vart femte år baserat på hur vanliga namnen är. Universitetet har också publicerat namnsdagskalendrar för katter, hundar och hästar.

Den ortodoxa namnsdagskalendern upprätthålls av Finlands ortodoxa kyrka. Den samiska namnsdagskalendern är sammanställd av professor (emeritus) Pekka Sammallahti.

Universitetets almanacksbyrå förmedlar alla dessa namnsdagslistor samt bl.a. Sveriges och Estlands namnsdagslistor till kalendermakare.

Namnsdagsfirande

Namnsdagen är en viktig bemärkelsedag för många finländare vid sidan av födelsedagen. Men varför firar vi namnsdagar?

Den finländska namnsdagstraditionen bygger på den medeltida katolska helgonkalendern. Helgonen spelade en viktig roll i den medeltida kulturen, och deras minnesdagar firades stort på olika håll i Europa. En mer sekulär namnsdagstradition uppstod i de tyska städerna på 1500-talet när man på helgonens minnesdagar började fira viktiga personer i städerna som bar dessa helgonnamn. Denna namnsdagstradition spred sig sedan snabbt också till andra folkgrupper.

Namnsdagsfirandet spreds från Tyskland till Danmark redan under reformationen. Därifrån bredde traditionen ut sig även till det lutherska Sverige på 1600-talet. I Finland blev seden vanligare bland de högre stånden och på landsbygden i sydvästra Finland på 1700-talet. På 1800-talet började man fira namnsdagar också på andra håll i landet. Den finländska namnsdagstraditionen var som starkast i början av 1900-talet.

I katolska och ortodoxa kulturer följer man fortfarande den kyrkliga traditionen i namnsdagsfirandet. Särskilt aktivt firas namnsdagar i det katolska Polen och i det ortodoxa Grekland. Förutom i Finland och Sverige firas namnsdagar som icke-kyrkliga fester bl.a. i Lettland och i Tjeckien.

Den finska namnsdagskalenderns historia

Den finska namnkalendern grundar sig på det medeltida Åbo stifts helgonkalender. Efter reformationen på 1500-talet formades den gradvis till den moderna namnsdagskalender.

  • 1430-talet Codex Aboensis. Det äldsta manuskriptet med en förteckning över de helgon som man firade i Finland under den katolska tiden.
  • 1488 Missale Aboense. Åbo stifts kalender. Den första tryckta helgonkalendern som utformats för finska förhållanden.
  • 1544 Mikael Agricolas Bönebok. Kalendarieavsnittet innehöll festdagar för 80 helgon.
  • 1608 Sigfrid Aronus Forsius almanacka. Den första finska almanackan, utkom på svenska i Stockholm. Innehåller flera svenska namnformer. I Forsius andra almanackor från 1609 till 1624 var rådde latinska namn.
  • 1600-talet Namn från Gamla testamentet lades till almanackan.
  • 1700-talet Bibliska namn, namn på svenska regentfamiljer och internationella modenamn lades till almanackan.
  • 1705 Laurentius Tammelins Almanach eli Ajan-Lucu. Den första finskspråkiga almanackan, utkom i Åbo.
  • 1810 Kungliga Akademien i Åbo fick ensamrätt att publicera almanackor på finska och svenska i storfurstendömet Finland. Ryska regentnamn och internationella modenamn lades till almanackan.
  • 1865 Isak Edvard Sjömans (signaturen Sakki) Siveä. Kauno-annakka. En mängd förslag till nya finska förnamn.
  • 1882, 1883 Folkupplysningssällskapets kalendrar. Många förslag till finska förnamn.
  • 1890 Tiotals förfinskade namnformer av utländska namn och det första finska namnet (Aino) lades till almanackan.
  • 1908 142 nya finska, internationella och svenska namn lades till almanackan. Revideringskommitté: Anders Donner, Jaakko Gummerus, Kustavi Grotenfelt, Kaarle Krohn, K. H. Bergroth.
  • 1929 De finska namnens genombrott. Över 200 nya namn lades till almanackan. Revideringskommitté: Aarno Maliniemi, Knut Tallqvist. En egen namnsdagskalender för finlandssvenskar.
  • 1950, 1973 Kustaa Vilkunas namnsdagsrevideringar.
  • 1984 Eero Kiviniemis namnsdagsrevidering. Den första revideringen utförd på basis av omfattande befolkningsmaterial.
  • 1995, 2000, 2005 Eero Kiviniemis senare namnsdagsrevideringar.
  • 2010 Eero Kiviniemis och Minna Saarelmas namnsdagsrevidering.
  • 2015, 2020, 2025 Minna Saarelma-Paukkalas namnsdagsrevideringar.

Mer information:
Heikki Oja, Suomen kansan pyhimyskalenteri, Kirjapaja 2011.
Minna Saarelma, Nimipäiväjuhlat. Kirjapaja 2006.

Finlandssvenska namnsdagar

Helsingfors universitet har sammanställt separata namnsdagskalendrar för finsk- och svenskspråkiga finländare sedan 1929. Den finlandssvenska namnlängden har reviderats regelbundet baserat på hur vanliga namnen är. Från och med 2015 har FD Leila Mattfolk ansvarat för revideringarna.

Namnsdagskalendrarna i vårt land har redigerats så att de tjänar hela befolkningen så bra som möjligt. Om ett namn inte hittas i den finska kalendern går det bra att fira namnsdagen enligt den finlandssvenska kalendern – och tvärtom.

Mer information:
Marianne Blomqvist, Dagens namn. Schildts Förlags AB 2002.
Marianne Blomqvist, Vad heter finlandssvenskarna? Svenska folkskolans vänner 2006.

Ortodoxa namnsdagar

Den ortodoxa namnsdagskalendern bygger på Finlands ortodoxa kyrkas kalender. Ortodoxa namnsdagar publiceras årligen i almanackan Ortodoksinen kalenteri.

Enligt traditionen i den ortodoxa kyrkan är varje dag på året tillägnad minnet av en helgonförklarad människa. Till de heliga räknar kyrkan martyrerna som lidit för sin tro, kyrkans stora lärare och bekännare, Kristi verkliga apostlarna som tävlat ädelt och de som orubbligt försvarat hans kyrka.

En betydande revidering har gjorts i den ortodoxa namnlängden för 2024. Helgon med namn på främmande språk har fått nya namnmotsvarigheter som lämpar sig för finländare.

Kännetecknande för den ortodoxa namnsdagskalendern är att samma namn kan förekomma på flera olika dagar. Till exempel finns det flera helgonförklarade Johannes i kalendern, bland dem helige Johannes Döparen, helige Johannes Damaskenos och helige Johannes Chrysostomos. En människas namnsdag bestäms alltid enligt det helgon som människa fått sitt namn efter.

I den ortodoxa kyrkan innebär dopet att man tas in som medlem i församlingen. I praktiken får barnet oftast sitt namn i samband med dopet, men i den ortodoxa kyrkan ordnas också en separat namngivningsförrättning när barnet är 8 dagar gammalt.

Enligt den ortodoxa traditionen ges barnet bara ett dopnamn. Det väljs utgående från de helgon vars minnesdagar är nära barnets egen födelsedag eller de som är speciellt viktiga för familjen. Att ha ett helgonnamn blir för barnet ett andligt släktskap med helgonet, vilket betyder att helgonet ger barnet himmelska förböner och beskydd.

Mer information:
Finlands ortodoxa kyrkas webbplats: www.ort.fi

Samiska namnsdagar

År 1997 fick samerna sin egen namnsdagskalender, som sammanställdes av professor Pekka Sammallahti (nuv. emeritus) vid Uleåborgs universitet. Han innehar också upphovsrätten till kalendern. Denna namnlängd, som bygger på det nordsamiska språket, har ansetts vara en betydande kulturgärning både i Finland och i de andra nordiska länderna.

I den samiska namnsdagskalendern finns 566 namn. Av dem är 335 mansnamn och 231 kvinnonamn. Större delen av namnen i kalendern är samiska varianter av icke-samiska namn. Exempel på detta är Vilbmá som en samisk variant av Vilma och Eidnár som en variant av Einar. Traditionella samenamn är bl.a. kvinnonamnet Juoksáhkká och mansnamnet Ahkebeaivi. Kalendern har inte reviderats sedan 1997.

Under 2000-talet har allt fler samiska barn fått traditionella samiska namn, något som den egna namnsdagskalendern och den samiska språklagen, som trädde i kraft 2004, säkert också inverkat på. Lagen tryggar samernas rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur samt att använda sitt eget språk hos myndigheter.

Mer information:
Ánne Nuorgam, Saamenkielisten nimistä. Yliopiston nimipäiväalmanakka 2005.

Katters, hundars och hästars namnsdagar

År 2011 publicerade Helsingfors universitet namnsdagskalendrar för katter, hundar och hästar. Kalendern utarbetades av Marianne Blomqvist och Minna Saarelma-Paukkala.

Namn på katter, hundar och hästar sammanställdes i kalendrar från såväl universitetets avhandlingar som webbplatser för djurintresserade och branschlitteratur. En del av namnen erhölls direkt från husdjurens hussar och mattar. Kalendrarna innehåller såväl finska och svenska som internationella namn. I de fall när husdjur ges vanliga förnamn, som Otto eller Venla, har de placerats in på samma dagar då de mänskliga Otto och Venla har namnsdag. Även andra festdagar i kalendern har beaktats. Till exempel är samernas nationaldag 6.2 Joiku-hundarnas namnsdag och på försvarets fanfest 4.6 har hundar som heter Marski och Turva namnsdag.

Katternas namnsdagskalender innehåller 593 namn. Typiska finska kattnamn är Mirre och Nöpö. Internationella namn är t.ex. Batman och Cicciolina.

Hundarnas namnsdagskalender innehåller 659 namn. Traditionella finska hundnamn är Haukku och Peni, medan Asterix och Picasso är nyare.

Hästarnas namnsdagskalender innehåller 590 namn. Både officiella finnhästnamn och smeknamn som används i stallet finns med i kalendern. Folkliga hästnamn är bl.a. Harmo och Liinaharja, nyare är Darling och Tomahawk.

Mer information:
Minna Saarelma, Koirien nimipäiväkirja. Minerva Kustannus Oy 2011.
Minna Saarelma, Kissojen nimipäiväkirja. Minerva Kustannus Oy 2012.

03.11.2023

På alla helgons dag minns man avlidna anhöriga och vänner

Alla helgons dag är en kristen helgdag som firas till de avlidnas minne. I Finland firas högtiden på lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Till traditionen hör att man besöker begravningsplatserna och pryder gravarna med tända ljus, blommor och kransar.

Läs mer

03.11.2023

På alla helgons dag minns man avlidna anhöriga och vänner

Alla helgons dag är en kristen helgdag som firas till de avlidnas minne. I Finland firas högtiden på lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Till traditionen hör att man besöker begravningsplatserna och pryder gravarna med tända ljus, blommor och kransar.

Läs mer