logo sv

Frågor och svar (FAQ)

Att ge ut en kalender med namnsdaga
Nya namn i almanackan
Frågor om kalendern
Tideräkningens början och Jesu liv
Tidpunkterna för årets fest- och högtidsdagar
Tideräkningen och solens upp- och nedgång


Att ge ut en kalender med namnsdagar

Vilka tillstånd bör man ha när man ska publicera en kalender?

Det behövs inga speciella tillstånd för att ge ut en kalender i Finland. Den ensamrätt som Helsingfors universitet tidigare hade att publicera kalendrar upphörde i slutet av år 1994. Helsingfors universitet har likväl upphovsrätten till den finlandssvenska och den finska namnlängden och till namnsdagslistorna för katter, hundar och hästar. Även om du alltså fritt kan ge ut en kalender, behöver du alltid tillstånd för att ta med namnsdagarna i din kalender. Du kan ansöka om tillstånd från Almanacksbyrån, t.ex. per e-post på adressen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. För att få tillståndet ska du betala upphovsrättsavgift. Hur stor den är beror på hur många kalenderar du låter trycka. Prisexempel hittar du i prislistan.

Vi vill ange namnsdagar i vår kalender. Var kan vi ansöka om tillstånd för det?

Enklast kan ni ansöka om tillstånd genom att sända e-post till adressen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Ni kan också använda den responsblankett som finns på Almanacksbyråns sidor för att ansöka om tillstånd.

Om jag gör en egen kalender, utan namnsdagar, behöver jag då något tillstånd? Vilka avgifter tar Almanacksbyrån i så fall?

Du kan fritt göra en egen kalender utan namnsdagar utan några kostnader från Almanacksbyråns sida.

Jag hörde att man gratis kan ta med namnsdagarna i egna kalendrar om man själv skriver in namnen.

Detta är felaktig information. Upphovsrätten är samma oberoende av hur man för in namndagarna i sin kalender. För att ta in namnsdagarna i kalendern behövs ett tillstånd. Den som använder namnsdagarna förbinder sig också att betala upphovsrättsavgiften.

Vi skulle vilja ge ut en egen kalender. Trycker Almanacksbyrån sina kunders kalendrar?

Almanacksbyrån trycker inga kalendrar. Byrån säljer färdiga kalendermallar och data som behövs när man gör en kalender, men tryckeriet ska ni själva välja. Vi säljer inte heller fotografier.

En bekant fyller 60 år i år. Kan jag köpa en almanacka för hennes födelseår av Almanacksbyrån?

Almanacksbyrån säljer inga almanackor. Om man letar efter gamla almanackor lönar det sig att höra sig för på antikvariat och andrahandsbutiker.

Universitetsalmanackan är slut i min närbutik. Kan jag köpa almanackan av Almanacksbyrån?

Almanacksbyrån säljer inga almanackor. Det kan löna sig att höra sig för med Universitetsalmanackans förläggare.

Nya namn i almanackan

På vilka grunder tas ett nytt namn in i almanackan?

Den främsta orsaken till att nya namn tas in i almanackan är att de har blivit vanliga. I den senaste revideringen (2015) togs 57 nya namn in i den finlandssvenska namnlängden. Det var namn som bärs av minst 50 personer som första förnamn. Personerna är födda 1965 eller senare, dvs. tidigast femtio år före revideringen. Av namn som skrivs olika men uttalas lika har av utrymmesskäl endast en variant tagits med.

Enligt Befolkningsregistercentralens namndatabas är det fler än 50 personer som har samma namn som vårt barn. Varför har det inte tagits med i almanackan?

När man söker på ett namn i Befolkningsregistercentralens namntjänst (www.vrk.fi) får man uppgifter om hur många personer, levande eller avlidna, som har eller har haft namnet som ett av sina förnamn. Namntjänsten delar inte in namnbärarna enligt språk. I valet av namn för den finlandssvenska almanackan beaktas endast de namn som är de svenskspråkiga namnbärarnas första förnamn.

Vem bestämmer vilka namn som tas in i almanackan?

Besluten om nya namn i almanackan fattas av rektor för Helsingfors universitet. Frågan bereds av två namnexperter som utnämnts av universitetet, en för att granska de svenska namnen och en för att granska de finska namnen. De presenterar sina förslag för rektor som fattar beslut på grundval av experternas presentation.

Jag skulle vilja att vårt barns namn kommer in i almanackan. Vem kan jag kontakta?

Nya namn kommer in i almanackan för att de är frekventa. Därför kan ingen i praktiken påverka valet av namn på något sätt. Almanacksbyrån svarar emellertid på frågor om namnfrekvenser och då kan man få en uppfattning av ett namns möjlighet att komma in i almanackan inom en nära framtid. Man kan kontakta Almanacksbyrån via e-post till adressen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller genom den responsblankett som finns på webbplatsen.

Hur ofta tas nya namn in i almanackan?

Nya namn tas numera in i almanackan vart femte år. Den senaste revideringen av namnlängden gjordes 2015 och följande revidering sker år 2020. Besluten om dessa förändringar skall fattas i 2018.

Frågor om kalendern

Varifrån härstammar ordet kalender?

Ursprunget till ordet kalender är oklart. Enligt en teori härstammar det från det latinska ordet calare (sv. 'ropa'). I det forntida Rom började en ny månad då nymånens skära syntes för första gången. Då ropade översteprästen ut den nya månaden. Samtidigt meddelades tidpunkterna för de helg- och festdagar som inföll den månaden.

Varifrån härstammar ordet almanacka?

Det finns många tolkningar av ordet almanacka. Det härstammar förmodligen från ett arabiskt ord, al-manach, som i dag betyder väder. Enligt vissa källor ska den ursprungliga betydelsen ha varit 'plats där kamelerna ställer sig ner på knä-', dvs. en oas. Karavanerna möttes vid oaserna. Där bytte man erfarenheter och information om händelser och om väder och vind. Vid oaserna fanns också spåmän som spådde karavandeltagarnas framtid. Man antar att ordet almanacka på detta sätt utvecklats så att det med tiden fått samma betydelse som ordet kalender.

Hur bestäms veckonumren?

Veckorna räknas från början av året. Om nyårsdagen infaller mellan måndag och torsdag räknas denna vecka som årets första vecka. I annat fall är följande vecka den första, och då räknas den vecka när nyårsdagen infaller till föregående år, endera som del av vecka 52 eller vecka 53. En bra minnesregel är att årets första vecka ska innehålla årets första torsdag.

När har året 53 veckor?

Om nyårsdagen infaller på en torsdag (eller, om det är skottår, på en onsdag) har året 53 veckor. Åren 2020 och 2026 är 53 veckor långa.

Används veckonummer i USA?

Vanligtvis inte. Om amerikanerna använder sig av veckonummer kan numreringen avvika från den internationella standarden. Det finns t.ex. en del amerikanska datorprogram som anger att det är vecka 1 när det enligt vår standard är vecka 52 eller 53.

Hur definieras en helg? Enligt underhållsavtalet får jag träffa barnet första och tredje helgen i månaden. När månaden byts mellan lördag och söndag, är det då fråga om den tidigare månadens sista eller följande månads första helg?

Det finns ingen entydig definition för begreppet helg, och därför bör man undvika att skriva in uttryck som "första helgen i månaden" i avtalet. I stället kan umgängesrätten bestämmas t.ex. som

- varannan helg

- helger i jämna/udda veckor

- den helg som innehåller måndens första och tredje söndag.

Varför börjar veckan på en måndag och inte på en söndag?

Det beror på en internationell standard som bekräftades i början av 1970-talet. Enligt den är veckans första dag en måndag. I Finland har vi följt denna standard sedan 1973. I äldre kalendrar anges ofta söndagen som veckans första dag.

Har året alltid börjat i januari?

Nej. Uppfattningen om när året börjar har varierat mellan olika kulturer och under olika tider. I antikens Rom började året i mars. I andra kulturer har året börjat bl.a. 25.3, 1.9, 25.12, vid mickelsmäss och på allhelgonadagen.

När blev januari årets första månad?

I romarriket flyttades årsskiftet från mars till januari år 153 före vår tideräknings början. En möjlig orsak var att tjänsteperioden för de högre tjänstemännen, konsulerna, började den 1 januari. Efter romarrikets fall blev uppfattningen om året brokigare (se föregående fråga). I många europeiska länder flyttades årsskiftet tillbaka till januari under 1500-talet, men i t.ex. Ryssland skedde detta först 1725 och i Storbritannien år 1753. I Sverige-Finland bestämdes år 1559 att räkenskapsåret skulle börja i början av januari. När de första kalendrarna kom ut i Sverige-Finland år 1608 började det nya året i början av januari, precis som i dag.

Har februari någonsin haft 30 dagar?

Jo, t.ex. år 1712 i Sverige-Finland. Det året gick man tillbaka till den julianska tideräkningen efter en misslyckad kalenderreform, och då fick man lov att lägga till två skottdagar i februari. Februariuppslaget för år 1712 finns i almanacksarkivet.

Vilken veckodag var det den 12 juli 1952?

Denna uppgift får du enklast svar på i almanacksarkivet. Där hittar du inskannade gamla almanackor från och med år 1705 (några årgångar undantagna).

Stämmer det att månadens 13:e dag med högre sannolikhet är en fredag än en annan veckodag?

Ja, det stämmer. Kalendrarnas veckodagar upprepas i 400 års cykler, och varje period om 400 år innehåller lika många dagar. Veckodagarna har emellertid fördelats lite ojämnt på månadens dagar. Den 13:e dagen i månaden är mest frekvent en fredag (gäller 688 månader över de 400 åren). Mest sällan är det en torsdag eller en lördag (684 gånger på 400 år). Skillnaderna är likväl så små att de inte har någon praktisk betydelse.

Är år 2100 ett skottår?

Nej, det är det inte. Enligt reglerna för den gregorianska kalendern är vart fjärde år skottår. Undantag är jämna århundraden som är skottår bara om de är delbara med talet 400. Därför var år 2000 ett skottår, medan 2100 inte är det.

Tideräkningens början och Jesu liv

Är berättelsen om Betlehems stjärna sann?

Ingen vet svaret på den frågan. Den bibliska berättelsen kan hänvisa till ett verkligt skeende på stjärnhimlen, som sedan har förstorats upp för den viktiga sakens skull. Betlehems stjärna har ansetts vara en konjunktion som inträffade mellan planeterna Jupiter och Saturnus år 7 före vår tideräknings början eller Jupiters och Venus konjunktion i Lejonets stjärnbild åren 3 och 2 före tideräkningens början.

Vilket år föddes Jesus?

Man känner inte till det exakta året, men Jesus föddes troligtvis 2–7 år före vår tideräknings början. (Se föregående fråga.)

Är Jesus född på julen?

Den exakta tidpunkten för Jesu födelse är okänd, men berättelsen om de betande lammen på ängen tyder på att det var en annan årstid än vintern. Vid den tid när vi nu firar jul firades i antikens Rom högtiden Saturnalia, en helg när man åt gott och delade ut presenter. Det handlade alltså om romarnas motsvarighet till vår jul. När man ville ge denna omtyckta högtid ett kristet tema placerades Jesu födelse till denna tid.

Vilket år dog Jesus?

Inte heller denna fråga kan besvaras med säkerhet. Pontius Pilatus var ståthållare i Judéen mellan åren 26 och 36. Under den tiden inföll den judiska påsken eller påskafton på en fredag åren 26, 30, 33 och 34. Av dem anses 7.4.30 och 3.4.33 vara de mest sannolika alternativen. Enligt teologernas beräkningar är det mest sannolikt att Jesus dog år 30. Astronomerna anser i sin tur att år 33 är mer sannolikt, baserat på bibelns berättelser om förmörkelser. Den 3.4.33 inhöll nämligen en partiell månförmörkelse som man såg i t.ex. Jerusalem.

Tidpunkterna för årets fest- och högtidsdagar

År 2008 råkade fastlagstisdagen och Runebergsdagen vara på samma dag. När var det förra gången det hände och när kommer det att ske nästa gång?

Förra gången fastlagstisdagen inföll den 5 februari var år 1856. Om man på den tiden firade J.L. Runeberg annat än i familjen är oklart. Två år tidigare hade man i Runebergs födelsestad Jakobstad firat hans 50-årsdag, och år 1858 sjöng eleverna i Borgå gymnasium första gången för honom. Det finns dock inga belägg för att man skulle ha firat honom år 1856. Den 5 februari blev flaggdag i kalendrarna först år 1950. – Nästa gång fastlagstisdagen infaller den 5 februari är år 2160.

Vilken dag är den tidigaste då påskdagen kan infalla? När har påskdagen infallit detta datum och när sker det nästa gång?

Enligt en grov regel infaller påsken första söndagen efter fullmåne efter vårdagjämningen. Hos oss infaller vårdagjämningen den 21 mars, vilket betyder att påsken kan infalla på den söndag som följer den första fullmånen efter detta datum. Det tidigaste möjliga datumet är alltså den 22 mars. Förra gången påsken inföll 22.3 var år 1818 (1761, 1693, 1598) och nästa gång sker det år 2285.

Vilket är det senaste möjliga datumet för påsken och när infaller den nästa gång så sent?

Det senaste möjliga datumet för påskdagen är den 25 april. Nästa gång påsken infaller 25.4 är år 2038. Förra gången den inföll då var år 1943.

Varför var skottdagen före år 2000 den 24 och inte den 29 februari?

Orsaken var en över 2000 år gammal förordning av Julius Caesar. I den gamla romerska tideräkningen användes hela skottmånader. Under skottåren avbröts februari efter den 23:e och en skottmånad infogades. Slutet av februari fortsatte när skottmånaden var slut. När Julius Caesar år 45 före vår tideräkning införde den julianska tideräkningen, beslutade han att datumet för den skottdag som infaller vart fjärde år skulle vara den 24 februari, dvs. den dag då den gamla skottmånaden började. Sedan år 2000 har Finland valt att inte längre följa Caesars befallning.

I kalendern för år 2014 anger menlösa barns dag som helgdag, liksom aposteln Johannes dag i kalendern för 2015. Är dessa nya lediga dagar?

De är inte nya lediga dagar. Kyrkomötet beslutade år 2001 att ta några nya namn på helger i bruk. Bland dem fanns aposteln Johannes dag och menlösa barns dag. Dessa var i tiderna helgdagar (tredjedag och fjärdedag jul), men år 1772 blev de vardagar. Nu togs de tillbaka som namn på dagarna, men de anges som helgdagar bara när de infaller på en söndag, i annat fall är de vardagar. Menlösa barns dag har varit med i almanackorna redan tidigare, men nu har den helgstatus när den infaller på en söndag.

Varför finns halloween inte i kalendern?

Halloween kommer från de engelska orden All Hallows Eve, som betyder alla helgons afton. Halloween firas i anglosaxiska länder den 31 oktober, medan alla helgons dag, och därmed alla helgons afton, i Finland är en rörlig helg. Sedan 1955 firas alla helgons dag lördagen mellan den 31 oktober och den 6 november. De spöken och andra myter som kopplas till halloween har sin grund i den irländska festligheten samhai. Den firades vid nyår, när sommarens arbeten var avslutade, men vinterns arbeten ännu inte hade börjat. Den finska skördefesten kekri är en motsvarande fest. 

Tideräkningen och solens upp- och nedgång

När var milennieskiftet?

I början av år 2001. Eftersom vår tideräkning inte har något år 0 spände det första årtusendet över åren 1–1000 och det andra årtusendet över åren 1001­–2000. Därför inleddes det tredje årtusendet år 2001. I vanligt språkbruk kan man dock också avse perioden 1000–1999 med ett årtusende.

Hur stor del av jordens befolkning har samma tideräkning som vi?

Ungefär hälften. Av jordens sex miljarder människor använder drygt tre miljarder den gregorianska kalendern som sin officiella kalender. De övriga tre miljarderna följer islamiska, indiska eller andra kalendrar. Det betyder att de har en annan tideräkning än vi.

Vad är det för skillnad på GMT och UTC?

GMT som står för Greenwich mean time ersattes år 1972 av UTC, koordinerad universell tid, dvs. en gemensam världstid. I praktiken står begreppen för ungefär samma sak, men UTC är mer noggran än GMT.

Beräknas tiderna för solens upp- och nergång enligt solens övre rand eller dess medelpunkt?

Enligt den övre randen. Fram till 1974 gav de finländska almanackorna tiderna enligt solens mittpunt. År 1975 övergick man till ett internationellt sätt att ange solens upp- och nedgång, dvs. enligt den tidpunkt när solskivans övre rand passerar horisonten.

Login Form