logo sv

liputus resp

Högtidsdagarna i den finska kalendern


nyårsdagen 1.1

Den 1 januari räknades som årets första dag i romarriket redan år 153 före vår tideräknings början. I Sverige-Finland flyttades årsskiftet till början av januari år 1559, när man bestämde att 1 januari inleder räkenskapsåret. Nyårsdagen är en kristen högtid.

trettondagen 6.1

Trettondagen firas till minne av de tre vise männens besök hos Jesusbarnet. Trettondagen är en kristen högtid.

biskops Henriks minnesdag 19.1

Biskop Henrik firades ursprungligen den 20 januari, men under 1600-talet blev det allt vanligare att fira honom den 19 januari. Dagen tas med i kalendern de år den infaller på en söndag.

minnesdagen för förintelsens offer 27.1

Minnesdagen för förintelsens offer fick sin plats i kalendern år 2002. Den 27 januari 1945 var den dag när fångarna i koncentrationslägret Auschwitz befriades.

kyndelsmässodagen

Kyndelsmässodagen firas den söndag som infaller mellan den 2 och den 8 februari. Om fastlagssöndagen råkar infalla samma dag flyttas kyndelsmässodagen till söndagen innan.

samiska nationaldagen 6.2

Den 6 februari 1917 höll samerna i Sverige och Norge sitt första gemensamma möte i Trondheim. Denna dag firas i dag som samernas nationaldag. Dagen togs in i kalendrarna år 2004.

alla hjärtans dag 14.2

Alla hjärtans dag har sina rötter i det forntida Rom där man på våren ställde till med fruktbarhetsfesten lupercalia. I den kristna kyrkan firades vid samma tid martyren Valentinus. Den romerska festen ersattes med firandet av Valentinus, men en del av de romerska sederna bibehölls. I kalendern finns alla hjärtans dag sedan 1996, även om den av misstag togs med utan officiellt beslut redan 1989, 1990 och 1991. Alla hjärtans dag kallas i Finland ofta också vändagen.

fastlagssöndagen

Fastlagssöndagen firas 7 veckor före påsk. Fastlagen är tiden närmast före fastan inleds. I katolska länder ställer man då till med karneval. Ursprunget till ordet karneval är inte helt klart. Enligt Svenska Akademiens ordbok kan det komma från latinets carnelevale som betydde 'avlägsnande av kött'. Kött fick man nämligen inte äta under fastan.

fastlagstisdagen

Fastlagstisdagen firas tisdagen efter fastlagssöndagen. Det är på fastlagstisdagen som den egentliga fastan inleds.

internationella kvinnodagen 8.3

Kvinnodagen har funnits i kalendern sedan 1994, men fanns av misstag med också åren 1990 och 1991. Kvinnodagen firades dock redan på 1910-talet, då vid samma tid på året som mors dag. Medan mors dag har ansetts vara en borgerlig fest har kvinnodagen i högre grad varit en dag som vänsteranhängare har firat.

Marie bebådelsedag

Marie bebådelsedag firas den söndag som infaller mellan den 22 och den 28 mars. Om den sammanfaller med palmsöndagen eller påskdagen firas Marie bebådelsedag söndagen innan palmsöndagen. Fram till 1954 firades Marie bebådelsedag alltid den 25 mars. Dagen firas till minnet av ärkeängeln Gabriels besök hos jungfru Maria.

palmsöndagen

Palmsöndagen firas en vecka före påsk. Dagen är tillägnad minnet av Jesu ankomst till Jerusalem, då folket lade ut palmkvistar på vägen.

långfredagen

Långfredag infaller fredagen före påskdagen och firas till minnet av Jesu korsfästelse och död. Långfredagen är en kyrklig högtid.

påskdagen

Påskdagen är en kyrklig högtid som firas till minnet av Jesu uppståndelse. Påskdagen infaller nästan alltid den första söndagen efter den första fullmånen efter 21 mars, dvs. i praktiken mellan den 22 mars och den 25 april.

annandag påsk

Annandag påsk firas dagen efter påskdagen. Annandag påsk är en kyrklig högtid.

romernas nationaldag 8.4

Romernas nationaldag togs med i almanackan år 2014. Nationaldagen firas detta datum för att den första internationella romska kongressen hölls i London den 8 april 1971. Vid den kongressen antogs också den romska flaggan.

Kristi himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag infaller den 39 dagen efter påsk och firas till minnet av den dag när Jesus upptogs till himlen. Dagen är en kyrklig högtid.

pingstdagen

Pingstdagen infaller den sjunde söndagen efter påsk. Pingsten firas till minnet av den helige Andes utgjutande över lärjungarna. Pingstdagen är en kyrklig högtid.

första maj, valborgsdagen 1.5

Abbedissan Valburgis minnesdag sammanföll i Finland ursprungligen med firandet av vårens ankomst. Senare har det blivit studenternas och arbetarnas festdag. Första maj är i Finland en betald ledig dag.

treenighetssöndagen

Treenighetssöndagen infaller en vecka efter pingst. Dagen började firas på 1100-talet i England.

midsommardagen

Midsommardagen infaller sedan 1955 lördagen mellan den 20 och den 26 juni. Tidigare firades midsommardagen alltid den 24 juni. Midsommar firas till minnet av Johannes Döpares födelse. Enligt legenden föddes Johannes Döparen jämnt ett halvt år innan Jesus. Midsommardagen är en kyrklig högtid. Midsommarafton är en betald ledig dag för de flesta.

apostladagen

Apostladagen infaller den sjätte söndagen efter pingst.

Kristi förklarings dag

Kristi förklarings dag infaller den åttonde söndagen efter pingst. Dagen ägnas det tillfälle då Jesus enligt evangeliet upplystes inför tre lärjungar.

sjusovardagen 22.7

Enligt legenden gömde sig sju kristna ynglingar för kejsar Decius förföljare i en grotta där de somnade och sov i nästan 200 år. Sjusovardagen har funnits i de svenska kalendrarna redan på 1600-talet.

företagardagen 5.9

Företagardagen har funnits i almanackan sedan år 2010, men firades i Finland redan på 1990-talet.

mikaelidagen

Mikaelidagen infaller söndagen mellan den 29 september och den 5 oktober. Fram till år 1772 inföll den alltid den 29 september. Mikaelidagen firas till minnet av ärkeängeln Mikael.

alla helgons dag

Alla helgons dag är en rörlig helgdag som infaller lördagen mellan den 31 oktober och den 6 november. På denna dag förenas två gamla kyrkliga fester, nämligen alla helgons dag till minne av helgonförklarade personer och alla själars dag till avlidna anhörigas minne. Till år 1772 firades alla helgons dag som fast helgdag den 1 november medan alla själars dag firades den 2 november. De två gamla kyrkliga festerna förenades sedan. Alla helgons dag är en kyrklig helgdag.

barnkonventionens dag 20.11

Datumet för barnkonventionens dag härstammar från den dag år 1959 när FN:s deklaration om barnets rättigheter skrevs under och från år 1989 när FN:s konvention för barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling.

reformationsdagen

Reformationsdagen infaller den 22:a söndagen efter pingst. Dagen kom med i almanackan år 2001.

uppbrottets söndag

Uppbrottets söndag infaller den nästsista söndagen på kyrkoåret, dvs. två veckor före första advent.

domsöndagen

Domsöndagen än kyrkoårets sista söndag, dvs. söndagen innan första advent. Kyrkotexterna handlar om den yttersta domen.

1 söndagen i advent

Söndagen mellan den 27 november och den 3 december.

2 söndagen i advent

Söndagen mellan den 4 och den 10 december.

självständighetsdagen 6.12

Självständighetsdagen är i Finland flaggdag och en betald ledig dag.

3 söndagen i advent

Söndagen mellan den 11 och den 17 december.

4 söndagen i advent

Söndagen mellan den 18 och den 24 december.

juldagen 25.12

Juldagen firas till minnet av Jesu födelse och är en kyrklig helgdag. Julafton är en betald ledig dag för de flesta.

annandag jul, stefanidagen 26.12

Annandag jul eller Stefanidagen firas till minnet av Stefanos, den förste martyren. Annandag jul är en kyrklig helgdag.

aposteln Johannes dag 27.12

Aposteln Johannes dag anges i kalendern endast när den infaller på en söndag.

menlösa barns dag 28.12

Menlösa barns dag firas till minnet av de barn i Betlehem som Herodes enligt den bibliska berättelsen lät mörda i sitt försök att döda den nyfödde Jesus. Menlös är ett äldre ord för oskyldig. Dagen är en kyrklig helgdag när den infaller på en söndag.

Login Form