Tove Jansson – en älskad bildkonstnär och författare

Tove Jansson-dagen och den finländska konstens dag firas den 9 augusti på Janssons födelsedag. Inrikesministeriet har rekommenderat flaggning under dagen för åren 2020, 2021 och 2022. Under åren 2017–2019 förknippades den finländska bildkonstens dag med Helene Schjerfbeck, och då flaggades det på hennes födelsedag den 10 juli.

Författaren Tove Jansson. Markku Lepola 1969 / JOKA journalistiska bildarkivet, Markku Lepolas samlingar.

Konstnären Tove Jansson är främst känd för sitt författarskap av de världsberömda barnböckerna om mumintrollen. Utöver det hade hon flera talanger och arbetade under sin karriär som bildmålare, målare av fresker och väggmålningar, illustratör, politisk karikatyrtecknare, serietecknare, illustratör av reklambilder och vykort samt författare av novellsamlingar och romaner för vuxna. Bland Janssons alster finns också en sångtext för “Höstvisan”, vilken är tonsatt av Erna Tauro. Under flera decinnier har Tove Janssons verk inspirerat och gett glädje åt barn och vuxna runt om i världen.

Konstnärsfamiljen dotter

Tove Marika Jansson föddes den 9 augusti 1914 i Helsingfors och dog 86 år gammal den 27 juni 2001. Janssons mor var den svenskfödda tecknaren Signe Hammarsten-Jansson och far var den finlandssvenska skulptören Viktor Jansson. Tove var den förstfödda i familjen och hon hade två bröder. Föräldrarna uppmuntrade sina barn att engagera sig i konstens värld, och alla tre blev sedermera konstnärer. Tove Jansson hade redan från unga år klart för sig att hon ville bli bildkonstnär. Jansson studerade konst i Stockholm, Helsingfors och Paris.

Havet och skärgården som inspirationskällor

Naturen, havet och skärgården inspirerade Jansson, vilket också syns i flera av hennes verk. Under sin uppväxt tillbringade hon ofta somrarna på Blidö i Stockholms skärgård på sommarstället som tillhörde moderns släkt. Den gamla villan på Blidö, med den omgivande gröna dalen, stod senare som en förebild och inspiration till Muminhuset och Mumindalen i böckerna om mumintrollen.

Muminhuset i Muminvärlden, Nådendal. Bild: Onerva Ollila.

Jansson och hennes partner konstgrafikern Tuulikki Pietilä tillbringade somrarna i den yttre skärgården på ön Klovharu (Haru) utanför Pellinge i Borgå. Under trettio år fungerade den lilla, klippiga holmen som parets tillflyktsort, även under tider av hårt sjöväder. Själva ön ägdes inte av Jansson, men hon fick bygga en stuga på ön ritad av arkitektparet Reima och Raili Pietilä. 1995 skänkte konstnären stugan till Pellinge hembygdsförening som hyr ut den till sommargäster för att täcka kostnaderna för underhållet av stugan och ön.

Satirisk skämttecknare

Tove Jansson inledde sin karriär som tecknare för tidningen Garm. Som 15-åring arbetade hon till en början som assistent, och senare som illustratör på tidningen under femton år. Under denna tid tecknade hon ett hundratal omslagsbilder och cirka femhundra andra satiriska teckningar. Tidningen Garm hade en viss opinionsbildande betydelse som kritiker mot den dåtida politiken. Under andra världskriget ledde Janssons karikatyrer och skarpa penna ibland till problem. Censuren förbjöd nämligen tidningen att publicera en omslagsbild tecknad av Jansson i vilken gjordes narr av Stalins militära inkompetens. Konstnären lär efteråt ha sagt att det var befriande att via teckningar ”vara svinaktig mot Hitler och Stalin”.

Uthålligheten räddade mumintrollent

Mumintrollet och mumin var ursprungligen namn som Tove Janssons morbror Einar Hammarsten uppfann. När Tove Jansson som ung var hemma hos sin morbror tog hon utan lov mat från skåpet. Morbrodern varnade då skämtfullt att Mumintrollet kommer ifall Tove i hemlighet fortsätter att ta godsaker från skåpet. I Janssons fantasi var trollet ett litet argt svart troll.

Den första muminteckningen ritades av Tove Jansson på 1930-talet på väggen av uthuset som låg vid familjen Janssons sommarstuga i Pellinge. I de tidiga stadierna var mumintrollen läskiga svarta varelser med röda ögon och oftast horn på huvudet. Då konstnären signerade sina karikatyrer och akvareller använde hon trollet som signaturfigur. Senare i muminböckerna var mumintrollen sympatiska vita varelser.

Tove Janssons självporträtt med mumintrollen. © Moomin Characters TM

Under kriget på 1940-talet, då det inte fanns tillräckligt med avlönat arbete, hade konstnären tid att fokusera på att skapa nytt. Då utkom den första barnboken om mumintrollen. Jansson skrev sina böcker på svenska, vilket var hennes modersmål.

De två första Muminböckerna nådde ingen större framgång bland den läsande publiken. Jansson lät sig inte avskräckas av detta utan skrev en tredje Muminbok, vilken mottogs mycket väl i både Finland och Sverige. Detta ledde till mumintrollens genombrott. Ifall Jansson inte hade varit ihärdig i sitt författarskap hade mumintrollen kanske aldrig blivit kända. Vilken förlust det skulle ha varit för världen!

Under konstnärens livstid utgavs ett 20-tal muminberättelser som prosa och bilderböcker samt totalt 1500 tecknade muminseriestrippar för tidningar. Tove Janssons böcker har översatts till 45 språk, vilka gör dem de mest översatta böckerna i Finland. Även teater-, opera-, film-, tv- och radioanpassningar av mumintrollen har gjorts under årens lopp. Mumin-museumet i Tammerfors har varit verksamt sedan 2017, och mellan 1987 och 2013 kunde allmänheten se mumintrollen i Mumindalen på bottenvåningen av huvudbiblioteket Metso i Tammerfors. Temaparken Muminvärlden i Nådendal fyllde trettio år 2022. Tove Jansson parken (tidigare Skatuddsparken) ligger i Helsingfors i närheten av konstnärens barndomshem. I sin ungdom poserade Tove Jansson som modell för några skulpturer som hennes far Viktor Jansson utformade. Skulpturerna är upställda i centrum av Helsingfors och den mest kända av dem (Convolvulus) finns till påseende i Kaisaniemiparken.

Kärlek och muminkaraktärer

Konstnärens släktingar och närastående personer har ofta fungerat som inspirationskällor och förebilder för flera muminkaraktärer.

Den djupa vänskapen med konstnären Sam Vanni var betydelsefull för Tove Janssons konststil och stärkte hennes vision av färgernas betydelse i bildmåleriet. Jansson hade ett seriöst flerårigt förhållande med författaren, journalisten och politikern Atos Wirtanen. Under samma tider hade artisten också en kort hemlig kärleksrelation med teaterchefen Vivica Bandler. Muminkaraktärerna och äventyrarna Tofslan och Vifslan i muminboken Trollkarlens hatt är pseudonymer för Tove och Vivica. I berättelsen finns också ett hotfullt troll, som förklaras symbolisera det hot som de förälskade kände i en tid då homosexualitet var ett brott. I fresken Fest i stan målade konstnären en dansande Bandler och sig själv målade hon sittande vid ett bord rökande. Väggmålningen ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samlingar och är permanent utställd för publiken.

Tove Jansson: Fest i stan (1947) copyright Tove Janssons dödsbo. Bild: Hanna Kukorelli / HAM

Muminböckernas Too-ticki har särdrag av Janssons livskamrat Tuulikki Pietilä. Too-ticki är trygg och har fötterna på jorden, och skingrar Mumintrollets ensamhet. Jansson lär ha sagt att hon fann ro vid Pietiläs sida. Muminpappan har däremot drag av konstnärens bohemiska far Viktor Jansson. Liksom Viktor Jansson ordnade också Muminpappan glada fester, trivdes bland vänner, arrangerade äventyr för sina barn och älskade havet.

Ekonomiskt knappa tider skapade mångfald

Tove Jansson ansåg sig i första hand vara bildkonstnär. Yrket garanterade inte alltid inkomster och hon var ekonomiskt beroende av andra jobb. Som en kreativ och modig person förädlade hon ett mångfald av färdigheter och vände de knappa ekonomiska tiderna till framgång. Då konstnären år 1952 skuldsatte sig genom att ta ett större banklån och köpte en ateljévåning i Helsingfors, målade hon under tio år totalt 11 monumentala beställningsverk bestående av glasmålningar, väggmålningar och flera meter stora oljemålningar. För dessa arbeten betalades bra. Som konstnär hade Tove Jansson en ovanligt mångsidig och mycket produktiv karriär.

Konst och fantasi

Janssons mest betydande bildkonstnärliga produktion består av offentliga beställningsverk och för företag gjorda målningar. De offentliga verken och väggmålningarna finns bl.a på barnsjukhuset Aurora samt i skolor och barndaghem. Ytterligare kan Janssons verk ses på Helsingfors stads restaurang, hotell Seurahuone i Fredrikshamn och i Teuva kyrka.

För Nordiska Unionsbankens huvudkontor i Helsingfors målade konstnären en tre meter bred temperamålning kallad Fantasi. Tavlan hängde på väggen i bankens matsal. En banktjänsteman som arbetade på banken under 1960-talet berättade att tavlan på den tiden var mycket modern. Under lunchrasterna kunde bankpersonalen, som tidvis arbetade med enformiga bankrutiner, inspireras av målningen och låta fantasin flöda genom att studera tavlans fängslande detaljer och rika symbolik.

Tove Jansson: Fantasi (1954). Bild: Museokuva Matti Huuhka & Co. Nordea konststiftelsens samlingar.

Den globala betydelsen av Tove Janssons bildkonst och författarskap kan bara anas. Hennes verk är inspirationskällor för fantasin för bade barn och vuxna. Som konstnär var hon djärvt annorlunda, och använde ofta symbolik i sin konst, vilket lämnade utrymme för betraktarens fantasi. I sin produktion tog hon också ställning till teman vilka innefattade minoriteter, kvinnofrågor och homosexualitet. I böckerna om mumintrollen ligger fokusen på familjevärderingarna, barns och vuxnas roller, tolerans mot andra och att växa som person. Hon hanterar skickligt svåra frågor såsom ensamhet, död och otillräcklighet. Muminböckernas filosofi har gett mycket även åt vuxna läsare.

Christine Stukaloff

Skribenten är projektledare för Universitetets almanacksbyrå och ekon.mag.