På alla helgons dag minns man avlidna anhöriga och vänner

Alla helgons dag är en kristen helgdag som firas till de avlidnas minne. I Finland firas högtiden på lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Till traditionen hör att man besöker begravningsplatserna och pryder gravarna med tända ljus, blommor och kransar.

Skördefesten kekri föregick den kristliga alla helgons dagen

Den forntida högtiden kekri firades redan på järnåldern för 2000 år sedan, långt före den kristna allhelgonadagen fanns. I jordbrukssamhället var skördefesten kekri årets största fest som firades vid avslutandet av böndernas arbetsår i slutet av oktober och början av november. Kekri hade från början ingen fast kalenderdag. Liknande skördefester firades runt om Europa.

Under kekrifesterna åt man gott av nyskördade grönsaker, spannmålsprodukter, ostar och kötträtter. Även tjäntsefolket deltog i festen för att fira slutet av arbetsåret och välkomna det nya året. På 1800-talet sammanfördes kekri med den kristna alla helgons dagen.

I jordbrukssamhället var det tradition att fira kekri i slutet av skördetiden. Nyskördade grönsaker åts under skördefesten. Foto: Adobe Stock.

Omvärdering av namnet och datumet för högtiden

Traditionen att fira helgon och martyrer uppstod tidigt i inom kristendomen. Helgonkalendern fylldes snabbt, och det uppstod ett behov av en samlingsdag för helgon som inte fått en egen plats i kalendern. Allhelgonadagen som firades den 1 november ärade alla dessa helgon. Dagen efter, på alla själars dag, hedrades anhörigas minne.

Under reformationstiden i det kristna Sverige-Finland sammanfördes dessa två högtider till en minnesdag, som fick namnet alla helgons dag. Denna minnesdag var en fast helgdag och firades den 1 november. År 1771 flyttades alla helgons dag till första söndagen i november.

I Finland i samband med ändringar i den lutherska kyrkolagen år 1955 flyttades helgdagen till lördagen efter den 30 oktober. Alla helgons dag är således en rörlig helgdag som infaller på en lördag tidigast den 31 oktober och senast den 6 november.

Blommor köps till gravar på alla helgons dagen den 5 november 1933 i Helsingfors. Foto: Museiverket, JOKA journalistiska fotoarkivet, Hufvudstadsbladet.

Hur firas alla helgons dag?

I Finland firas alla helgons dag mestadels stillsamt och högtidligt. Det är tradition att tända ljus vid gravarna på gravgården. Även blommor, granris och kransar läggs på gravarna till minne av avlidna anhöriga och vänner. Ett ljushav av tända ljus och ljuslyktor lyser upp kyrkogården i höstmörkret. Att besöka gravar är en tradition som etablerades efter andra världskriget. Under högtiden anordnas numera även program i kyrkorna i form av kyrkokonserter, t.ex. Requiemässor (mässor för de döda).

I samband med gudstjänsterna i kyrkorna är det brukligt att på alla helgons dag läsa upp namnen på de församlingsmedlemmar vilka avlidit under det gångna året, och tända ljus till minnet av dem. Ur ett kristet perspektiv är alla helgons dag förknippad med hopp och tro på livet efter döden.

Att tända ljus på de avlidnas gravar är ett populärt sätt att fira alla helgons dagen. Minnesmärket på Malmskyrkogård i Helsingfors är rest till minne av de avlidna vilka är begravda på annat håll. Bilden är tagen på alla helgons dagen 2022. Foto: Onerva Ollila.

Finska ortodoxa minns helgonen på försommaren och Karelens upplysare på hösten

Den ortodoxa kyrkan i Finland firar helgonen den första söndagen efter pingst, kort före sommaren. Högtidsdagen avslutar den sju veckor långa ortodoxa påsken. På allhelgonasöndagen minns man helgon, vilka levde under olika epoker, såsom apostlar, martyrer, profeter, heliga medlemmar av prästerskapet och invånarna i klostren.

Den ortodoxa helgdagskalendern innefattar således inte en högtidsdag för alla helgon under hösten i november, men den finska ortodoxa kyrkan firar Karelens upplysares högtid samma dag som den lutherska kyrkan firar alla helgons dag. Denna minnesdag intogs i den finska ortodoxa kyrkokalender år 1957.

Karelens upplysare verkade i Karelen, Lappland, Inkeri, Vepsä och de nedre delarna av Äänisjoki och Vienanjoki i Ryssland. Idag finns det ungefär 70 karelska upplysare. Dessa hade en stor inverkan på spridningen av ortodoxin i Karelen och Finland genom att bygga hundratals nya kloster, kyrkor och tsasouna-bönerum.

Samma lördag som alla helgons dag firas enligt den lutherska kyrkokalendern, firar katolska kyrkan i Finland en minnesdag för alla troende som insomnat (på finska kaikkien poisnukkuneiden uskovien muistopäivä). Dagen efter detta, det vill säga den första söndagen i november, är alla helgons högtid (på finska kaikkien pyhien juhla).

Helgonfirande i Finlands grannländer

I Sverige firas alla helgons dag samma dag som i Finland. Redan under den katolska medeltiden finns allhelgonadagen för första gången i Vallentunakalendariet år 1198. Alla helgons dag infördes i Sverige år 1953, några år före Finland. Traditionerna relaterade till alla helgons dag är likartade i båda länderna. Ljus tänds till minnet av avlidna förfäder, släktingar och nära stående vid deras gravar.

I Estland firas alla själars dag årligen den 2 november. Alla själars dag (på estniska Hingedepäev) är en minnesdag för alla döda. Sedan 1990-talet har det blivit tradition att tända ljus på gravar och ställa ljus i fönstren i hemmen på alla själars dag. Högtiden är en nationell högtid i Estland, men inte en helgdag.

Text: Christine Stukaloff
Skribenten är projektledare för Universitetets almanacksbyrå.
Huvudbild: alla helgons dagen på Helsinge kyrkogård i Vanda. Foto: Antti Yrjönen, 2017 / Vanda stadsmuseum.