Kanelbullens dag är en festdag för bullälskare

Kanelbullens dag firas årligen den 4. oktober i Sverige och Finland. Temadagen instiftades år 1999, och har sedan dess varit en populär dag bland alla som älskar bulla. Kanelbullens dag markerades i den svenska almanackan för första gången år 2004.

I Finland började man fira kanelbullens dag (korvapuustipäivä) år 2006, men dagen har inte markerats i vår almanacka. Kanelbullens dag är en modern tradition i Finland.

Den svenska kanelbullen gräddas vanligen med spiralsidan uppåt. Bild: Öyvind Lund / Hembakningsrådet.

Varför firar man kanelbullens dag?

Kanelbullen, bakad av vetemjöl och smaksatt med kanel, har länge varit både svenskarnas och finländarnas favorit bakverk. I Sverige har kanelbullen naturligt en central roll i den svenska fika-kulturen, där man på arbetsplatser, i hemmen eller på kafeér njuter av sött kaffebröd som tilltugg till kaffet.

Hemmabakningsrådet tog initiativet att instifta en separat temadag för att hedra en bulle invid sitt 40-års jublieum. Rådet grundades år 1959 av bolag, vilka säljer socker, margarin, jäst och mjöl, så den kommersiella betydelsen av dagen var även viktig för aktörerna.

Kaeth Gardestedt från Skåne kom på idé för kanelbullens dag då hon arbetade som projektledare för Hembakningsrådet. Till följd av detta blev den svenska kanelbullen en symbol för hemmabakning.

Det ursprungliga syftet med dagen var att uppmärksamma den svenska traditionen för bakning och inspirera hemmabakning. Med kanelbullens dag ville man också öka samhörigheten och omtänksamheten mellan människor. Man kan också sprida glädje med en bulladoftande hälsning bland nära och kära. Grundaren av kanelbullens dag brukade hänga påsar med nybakade kanelbullar på dörrarna till sina grannar den fjärde oktober.

Under hösten är hemmabakning populärt, och därför bestämdes dagen för kanelbullens firande att tillfalla under denna tidpunkt. Dagen fick inte överlappa andra matfestivaler under hösten, såsom kräfttiden, surströmmings- och äppelfestivalerna. 1999 inföll den internationella barndagen den fjärde oktober, och detta passade perfekt till årsdagen av kanelbullen. Den ursprungliga tanken var att en del av bageriernas vinster för de under dagen sålda kanelbullarna skulle skänkas till fonder. Fonderna skulle sedan finansiera projekt relaterade till barn och hungersnöd. Denna plan har inte blivit förverkligad.

I Sverige säljs cirka 7 miljoner kanelbullar på kanelbullens dag. Dessutom estimeras att det bakas några miljoner kanelbullar i hemmen. Mer än hälften av svenskarna äter en eller flera bullar under dagen. Det handlar om en massa bullar!

På de finska kanelbullarna (örfilarna) är spiralerna på sidorna av bullen och mittpartiet nedtryckt. Bild: Christine Stukaloff.

En vetebulle kryddad med kanel

Som krydda är kanel en viktig ingrediens i kanelbullarna. Kanel har länge varit populär som krydda, eftersom det är en av de äldsta kryddorna i världen. Till Sverige kom kanelen under renässansen, och användes först av kungligheter och överklassen. Den svenska kungen Gustav Vasa smaksatte sitt rödvin med den exotiska kryddan på 1500-talet. Den nuvarande julglöggen lär vara en ättling från denna tid. Kanel har använts i bakverk sedan 1600-talet, och användningen ökade gradvis under 1700- och 1800-talen.

Tillgången av socker, vetemjöl och kanel förbättrades efter första världskriget. i Sverige under efterkrigstiden (på 1920- och 40-talen) utvecklades kanelbullen till en vardagslyx genom att modifiera vetebrödet. Enligt en svensk historiker verkar kanelbullen ha varit en typisk bageriprodukt för den tiden. Försäljning av kanelbullar blev också vanlig i svenska konditorier. På 1950-talet blev smöret billigare, vilket ledde till att också hemmabakning blev populärt.

Kanelbullen skall ha kommit till Finland från Sverige. I Finland har kaffe och bullar varit en del av herrskapets festkultur sedan 1700-talet. Att baka kanelbullar blev vanligt och i finska hem efter krigen på 1950-talet.

Kanelstänger och mald kanel. Kanel ger kanelbullen de typiska smaken. Bild: Christine Stukaloff.

Örfil, rulle, snäcka och snigel

I den finlandssvenska kulturen kallas kanelbullen för örfil. Den ursprungliga betydelsen av ordet är ’en smäll mot örat’. Örfilens spiralform liknar öronmusslan, så namnet är inte långsökt. Användningen av ordet örfil i Finland kan spåras tillbaka till början av 1850-talet, men i det finska språket blev ordet ’korvatillikka’ (örfil) vanligt först på 1880-talet. Begreppet örfil har använts för bullar främst sedan 1950-talet, då kanelbullarna blev vanliga.

I Sverige brukar örfilen allmänt kallas kanelbulle, och i södra Sverige benämns bullen kanelrulle eller kanelsnäcka. Den svenska kanelbullen är vanligen formad som en ishockeypuck med en spiral, och är något annorlunda till utseendet i jämförelse med den finska kanelbullen.

I Danmark benämns kanelbullen kanelsnegl (kanelsnigel). I denna bulle liknar vetedegens spiral en snigel.

Kanelbullarna i olika länder har lite olika utseende beroende på bulldegens knutar och spiraler. Fantasin har inspirerats av formen på bullen, och därför kallas de kanelkryddade vetebullarna vid olika namn.

Kanelbullen har spridit sig från Sverige över världen och blivit internationell. Då man reser utanför Norden kan man stöta på kanelbullar på kaféer och bagerier på många håll av världen, bl.a. i Europa USA (eng. cinnamon roll), Asien och Australien.

Kanelbullar med äppelsmak bakade som knutar. Bild: Hembakningsrådet

En ny tradition

I Finland firas kanelbullens dag främst i kommersiella syften, och har tills vidare inte samma popularitet som i Sverige. Detta beror på att festdagen inte ännu är allmänt känd bland finländarna. Många kaféer och bagerier göra reklam inför dagen, vilket ökar kännedomen om kanelbullens dag. Med tiden kan också vi anamma denna nya tradition, och fira vår finska örfil på kanelbullens dag den 4 oktober. På detta sätt kan också vi i Finland befrämja hemmabakning, samvaro och omtänksamhet mellan människor.

Text: Christine Stukaloff

Skribenten är projektledare för Universitetets almanacksbyrå.