Att ge ut en kalender med namnsdagar
Det behövs inga speciella tillstånd för att ge ut en kalender i Finland. Den ensamrätt som Helsingfors universitet tidigare hade att publicera kalendrar upphörde i slutet av år 1994.
Helsingfors universitet har likväl upphovsrätten till den finlandssvenska och den finska namnlängden och till namnsdagslistorna för katter, hundar och hästar. För att använda namnsdagar behövs alltid ett tillstånd. För användningen av namnsdagar betalas en upphovsrättsavgift som beror på antalet exemplar. Du kan ansöka om tillstånd hos Universitetets almanacksbyrå.
Du kan fritt göra en egen kalender utan namnsdagar utan några kostnader från Almanacksbyråns sida. Du kan köpa tillförlitlig kalenderinformation eller en färdig kalendermall hos oss.
Nej, det kan man inte göra. Upphovsrätten beror inte på hur kalendermakaren för in namnen i sina kalendrar. Användningen av namn i kalendern kräver alltid tillstånd och medför en skyldighet att betala upphovsrättsavgift.
Nej. Almanacksbyrån säljer färdiga kalendermallar och material som används vid tillverkning av kalendrar, men kunden måste själv välja tryckeri. Kunden måste även skaffa kalenderillustrationerna själv.
Almanacksbyrån säljer inte almanackor. Du kan fråga efter gamla almanackor hos antikbokhandlare eller i second hand-affärer.
Almanacksbyrån säljer inte Universitetsalmanackan. Du kan höra dig för hos bokhandlare, stormarknader eller utgivaren av Universitetsalmanackan.
Nya namn i namnsdagskalendern
Den främsta orsaken till att nya namn tas in i almanackan är att de har blivit vanliga. Gränserna gällande antal bestäms separat i samband med varje namnsdagsrevidering. Förekomsten av namnet är emellertid inte det enda kriteriet. Namnet måste också passa väl in med de inhemska namnen. På grund av detta har många namn med utländska skriftform, som Alex, Fanny och Wilma, utelämnats ur den finskspråkiga kalendern.
Besluten om nya namn i almanackan fattas av rektor för Helsingfors universitet. Ärendet bereds av två namnexperter som utnämnts av universitetet, en för att granska de svenska namnen och en för att granska de finska namnen. De föredrar ärendet för rektor som fattar beslut i ärendet.
Nya namn kommer in i almanackan för att de är vanliga. Därför kan medborgarna i praktiken inte påverka valet av namn med sina förslag eller önskemål. Almanacksbyrån svarar emellertid på frågor om namnfrekvenser och då kan man få en uppfattning av ett namns möjlighet att komma in i almanackan inom de närmaste åren. Det går också bra att fråga namnexperten på vilken dag det skulle vara naturligt att fira en inofficiell namnsdag.
Nya namn tas numera in i namnsdagskalendern vart femte år. De senaste revideringarna utfördes 2015 och 2020. Nästa gång görs ändringar i början av 2025. Beslut om vilka ändringar som görs år 2025 fattas under 2023.
Nya fest- och flaggdagar i kalendern
Nya festdagar i den finländska kalendern beslutas av styrelsen för Helsingfors universitets almanacksbyrå. Nya festdagar tas emellertid in i kalendern relativt sällan, på senare tid med några års mellanrum. Förslaget kan lämnas till Universitetets almanacksbyrå.
En förutsättning för en ny festdag är att den är en dag som firats allmänt och vedertaget i samhället i många år. I allmänhet begärs utlåtanden från olika experter om nya förslag till festdagar och besluten fattas i enlighet med dem.
Det är bra om framställningarna har stöd av ett så brett nätverk av medborgare som möjligt. Framställningen kan formuleras fritt och det är bra att noggrant överväga motiveringarna. Av framställningen bör framgå hur allmänt och vedertaget denna dag redan firas och vilka parter/organisationer som medverkar i firandet.
Ingenting hindrar heller från att den aktuella dagen anges i kalendrar som man publicerar själv, även om dagen inte har någon officiell festdagsstatus.
Förslag till flaggdagar lämnas i första hand in till inrikesministeriet i Finland. Möjligheterna att göra flaggdagar vedertagna övervägs vanligtvis under en förhållandevis lång tid. Ministeriet avväger noggrant förutsättningarna för allmän flaggning, bl.a. om flaggningstemat accepteras av tillräckligt många medborgare. Fritt formulerade, motiverade förslag till flaggdagar kan lämnas till inrikesministeriets registratorskontor.
En del flaggdagar blir vedertagna så att inrikesministeriet rekommenderar flaggning årligen under flera på varandra följande år. Därefter kan ministeriet lämna ett förslag till Universitetets almanacksbyrå om att ta in dagen som en vedertagen flaggdag i statskalendern och Universitetsalmanackorna. Beslutet om att ta in dagen i kalendern fattas av styrelsen för Universitetets almanacksbyrå.
Det är också bra att komma ihåg att det råder flaggfrihet i Finland. Det är tillåtet att flagga med nationalflaggan alltid när man känner att det finns skäl till det. Med andra ord får man flagga fritt utanför de flaggdagar som anges i kalendern, så länge man kommer ihåg att iaktta god flaggningssed.
Läs mer på inrikesministeriets webbplats: Förslag om flaggdagar och behandlingen av dem vid ministeriet
Frågor om kalendern
Det finns olika uppfattningar om ursprunget till ordet kalender. Enligt en teori härstammar ordet kalender från det latinska ordet calare vilket betyder ”att ropa”. I det forntida Rom började en ny månad då nymånens skära syntes för första gången efter solnedgången. Då ropade översteprästen ut den nya månaden. Samtidigt meddelades tidpunkterna för de helg- och festdagar som inföll den månaden.
Det finns många tolkningar av ordet almanacka. Det härstammar förmodligen från ett arabiskt ord, al-manach, som i dag betyder väder. Enligt vissa källor ska den ursprungliga betydelsen ha varit ”plats där kamelerna ställer sig ner på knä”, dvs. en oas. Karavanerna möttes vid oaserna. Där bytte man erfarenheter och information om händelser och om väder och vind. Vid oaserna fanns också spåmän som spådde karavandeltagarnas framtid. Man antar att ordet almanacka på detta sätt utvecklats så att det med tiden fått samma betydelse som ordet kalender.
Veckorna räknas från början av året. Om nyårsdagen infaller mellan måndag och torsdag räknas denna vecka som årets första vecka. I annat fall är följande vecka den första, och då räknas den vecka när nyårsdagen infaller till föregående år, endera som del av vecka 52 eller vecka 53. En bra minnesregel är att årets första vecka ska innehålla årets första torsdag. De följande veckorna får numret 2, 3 osv.
Det beror på en internationell standard som bekräftades i början av 1970-talet. Enligt den är veckans första dag en måndag. I Finland har vi följt denna standard sedan 1973. I äldre kalendrar anges ofta söndagen som veckans första dag.
Enligt skottregeln i den gregorianska kalendern är vart fjärde år ett skottår. Ett undantag är emellertid de jämna århundraden, som är skottår bara om de är delbara med talet 400. Därför var år 2000 ett skottår, medan 2100 är det inte.